Årets bästa svenska låt.

De flesta av er har väl hört den vid det här laget. Men för er som kanske inte twittrar eller läser mp3-bloggar, av principiella skäl eller vad det nu är som hindrar er, så ska ni lyssna på detta och andas in djupt. Säga vad man vill om svensk hiphop, t ex med samma nedvärderande ton som man kan tala om svensk film som "bra för att vara svensk", men den är inte så dålig på nostalgi. 1990-nånting och Adam Tenstas Nintendospel och allt det där.
Ey Shuno! är vacker rakt igenom. Bitterljuvt sorgsen OCH ett riktigt klubbmonster. Epic win.