Trailerrecension: Rallybrudar

Yeah. Jag har snott den här lilla idén från Daniel Björk, som i sin tur snott den från The Guardian.



0:02 En gammal folka (vad vet jag om bilmärken?) sladdar ut på vägen.
"Producenterna av SÅ SOM I HIMMELEN och GÖTA KANAL 2 presenterar".

Det är oklart varför man väljer att bunta ihop dessa två väldigt olika filmer. Kanske för att de har samma målgrupp? 40-talistiska medelålders projektledare? Som skänker 100 kronor till ett fadderbarn varje månad? Känner sig väldigt tillfreds med att ha hund hemma? Hunden är en stor schäfer och har ett ironiskt namn som (de utflyttade) barnen hittat på, "lilla Fridolf" möjligen.
Kanske buntas filmerna ihop för att regissören är okänd för den tilltänkta målgruppen (hon är ju kvinna), målgruppen som ändå inte riktigt vet skillnaden mellan en producent och regissör? Ja trailermakaren tror nog att även om målgruppen vet skillnaden så räcker det med att bunta ihop namnen. Då kommer publiken att tänka: "jaja, men om han kunde hantera budgeten i SÅ SOM I HIMMELEN, då kan han säkert hantera budgeten här. En bra budgethantering är ju lika med en bra film".

Oklart igen: Varför filmtitlarna är skriva i versaler.

0:04
Maria Lundqvist står mitt mellan Eva Röse och det nya stjärnskottet Marie Robertson. Håller om dem hårt. Alla har frisyrer från 60-talet, så därför förstår vi att det är en annan tid än 2008 vi befiner oss i.
"Vill du köra Rally?" Frågar Maria Lundqvist Eva Röse. Lite med samma ton som när en mobbare frågar sitt offer om han är hungrig, frågan är meningslös. Innan mobboffret hunnit svara ja har han ändå fått en knogmacka i munnen.
Eva Röse svarar motvilligt "Jaaa..." Sen några snabba klipp där vi får se bilar som sladdar, (ja det bådar alltså för att Maria Lundqvist visst kommer få sin vilja fram). Maria nöjer sig inte med Röses första svar och frågar lite hårdare "VILL DU KÖRA RALLY?"
"JA!" halvskriker Eva Röse tvunget. Maria skriker också själv "JA!", vänder sig och tittar den här gången på Marie Robertsson som ser uppriktigt förskräckt ut. Lundqvist skriker sedan rätt i hennes tysta ansikte "JA!".
Det är vid det här laget tydligt att vi har att göra med en slags kvasisociologisk film om vuxenmobbning på 60-talet. I rallymiljö.

0: 14
Vroom vrrom! Flera bilsladdar.
En scen i en bil mellan Röse och Robertsson.
Röse förklarar varför Robertsson ska läsa kartan. Hon själv har tydligen fullt upp med att "köra som en jävla dåre".
Som vi lite intellektuella förstår är det här klart att filmens regissör haft på sig genusglasögon med dubbelbotten inför sitt verk.
Det finns nämligen få saker som är så frigörande och utmanande för en patrialkalt undertryckt kvinna som att "köra som en jävla dåre". Att kvinnor kör bil på film är bara det ett stort slag för jämställdheten. Dessutom finns det inget bättre subversivt vapen än humor, och jag skrattar mig harmynt av det där skämtet.

0: 28
VROOM, Vrrom, Scrrrcchh (Sladdar och rivstarter) IIIIIHHH!!! (bränt gummi).

Björn Bengtsson hänger moloket över en bil och pratar kärlek. Han förstår inte varför "hon" (antagligen Eva Röse) inte kan hänga på dansbanan som alla andra. Claes Malmberg ger sin vana trogen lite välbehövd comic relief och menar att "tjejer är såna" (med lustig, om än odefinierbar dialekt). Det är oklart vad han menar med "såna", för i nästa mening säger han "Det ska nog se att det blir folk av henne snart igen".
kanske menar Claes att tjejer får fix idéer om att frigöra sig från den patrialkala normen genom att "köra som en dåre", men att de så småningom inser hur fjantigt det är med feminism och att de egentligen vill vara hemma och laga mat åt en karl.
Usch vilken sexist Claes Malmberg spelar. Vi tittare vet ju att det inte att någon fix idé. Vi vet att Eva Röse kommer vinna hela skiten. Eller, vi hoppas då innerligt nu.

0: 43
BRUUUM! Vrom vrrroom, rriiitch.

Janne Loffe Karlsson läser en tidning som har typsnitt typiska för 60-talet, så att vi inte glömmer att det inte är 2008, utan en 40-talistiskt nostalgidröm av gangbangska proportioner vi har att göra med.
Vad det står i tidningen är det nog ingen som hinner läsa, mer än Janne själv. Men vi kan anta att det står något om att Eva Röse har vunnit ett race.
- Det här är vad alliansen skulle kalla en "morot". Dvs något för oss att titta på som får oss att hungra efter mer.
"Hagaforsrallyt Nästa" Läser Janne. Vem han är eller vad han gör i filmen är det ingen som vet.

0: 45

Eva Röse kör om en raggaryngling, förmodligen på Hagaforsrallyt som Janne pratade om. Hon skrattar rått och filmas från passagerarsätet, vilket gör att kartläsarplatsen där Marie Robertsson också sitter, bör vara väldigt hårt ansatt av trängsel.

0: 51

Ett medley av skådespelarnas ansikten rullas upp med namnen utskrivna. Någon form av saxofonrock dränker dock all dialog vilket gör att det ser ut som om skådespelarna kippar efter luft som guldfiskar på land.

0: 57

"RALLYBRUDAR" - en fet logotyp, där två kvinnosiluetter poserar i mitten, smaskas in i bild till tonerna av någon slags hästjazz.

1: 01
"Nu kör vi"
Förmodligen har Maria Lundqvist hårdpluggat "the art of war" av Zun Tzu. Hon är ju en ledare. En hård och kallt kalkylerande ledare, som med fysiskt våld och härskartekniker tvingar sina vänner/slavar att göra som hon vill, dvs köra Rally.
Hon är en slags superradikal arméfeminista som menar att ändamålen helgar medlen och att jämställdhet och kvinnlig frigörelse måste tvingas fram.
Men hon vet om att belöna sina trupper för välutfört underkastande:

"Så blir det pucko och macka när vi är klara" säger hon.

Samtidigt ploppar regissörens namn "Lena Koppel" upp till höger, kanske för att skapa någon slags cineastisk samklang mellan hennes namn och filmens tveklöst tokroligaste skämt.

Vad blir betyget tycker ni järvbabys som har klor?

Retardia (ordvits haha)

Coming this friday:

Varför göra en remake av en film när man kan stjäla en hel plot? Alfred Hitchcock gjorde 1954 den jävligt jättebra Fönstret åt gården.
Nu 2007, bestämmer sig nån DJ Caruso, en snubbe till Smallville och The Shieldregissör att han tänker göra en lite yngre, hippare variant av Hitchcocks klassiker. Han tänker döpa filmen till den i särklass mest irriterande filmtitel sedan Flubber, nämligen: Disturbia.
BUUU! för den idén. Shia LaBeouf (krullbarnet från Transformers) spelar Kale, en barely legal tonårskille som får husarrest efter att ha slagit ner sin spanskalärare. Kale måste således spendera sin tid spionerandes på grannarna. Istället för ett fett kameraobjektiv använder Kale en digitalkamera med mörkerseende, good update. Gäsp. Kale har precis som James Stewart i originalet en het granntjej som gillar att göra diverse stretchövningar med väldigt lite kläder på sig, tvärs över gatan. Granntjejen Ashley visar sig vara en arrogant liten tjej (Sarah Roemer) som joinar Kale och hans polare Ronnie på deras spiondumheter.
Snorungarna bevittnar så småningom ett mord tvärs över gatan. De snokar vidare och kontaktar Polisen. Men självklart är det ingen som tror ett skit på vad ett gäng 18-åringar påstår. De har ju så vild fantasi ungdomarna nuförtin'. Ehh Eller hur?

Boven i den här, vad som iaf ska föreställa thrillern, spelas av den mycket träiga David Morse. Kanske mest känd som "den stora" av fångvaktarna i Den gröna Milen. Här ankommer ett massivt moln av bajs för Disturbia: Morse känns ungefär lika harmlös som en tellytubby med sin fjärde valium för dagen i kroppen. Alltså visst har Morse den där fulheten som en next-door-killer ska föra sig med, men varje gång han försöker se sådär farlig ut, när han rynkar på ögonbrynen i sin fula backslick. Då vill jag bara kittla honom under armarna och prata bebisspråk med honom: LA-LAAA! David, LA-LAAA!.

Men David Morse är inte ensamt ansvarig för Retardi... Disturbias mesta crappighet. Det finns mycket som inte stämmer. Bland annat är musiken riktigt lam och bidrar med zero till spänningen, fotot är okreativt och går på tomgång. Det som gör mest ont är att det försöks pressas in nån slags romantisk high schoolkomedi mitt i ett thrillerplagiat. Kale crashar Ashleys fest genom att hemifrån, på Ipod-decket blasta på med "Loving you is easy cause you're beutiful..." Sedan förklarar han för Ashley hur han stalkat henne sedan hon flyttat in på området. Hon blir så kåt av detta att hon kastar sig över honom. "Only in Disturbia..."

Det här är vad som händer när man försöker göra en PG-13-film otäck, den får allt att kännas lika tamt som en skräckfilm från 50-talet. Eller snarare: Som en dålig kopia av en thriller från 50-talet.
Du som tänkte "Fuck this shit" någonstans under läsningens gång är inne på rätt spår.