En presentation känns kriminellt överflödig.
Det kanske inte bara är positivt att hela Sverige har en förutfattad relation till artisten Håkan Hellström. Själv hade jag bestämt mig för att han fått mer beröm än vad han förtjänade. Och barnsligt nog ville jag bevisa den där tesen med min korta intervju.
Jag hade rustat för krig med mina frågor. Men när jag träffar Håkan innan hans (helt otroliga) konsert på Kirunafestivalen är det svårt att hitta någonting provocerande i hans personlighet. Mission: Failed.
Mest svarar han "Intressant fråga" istället för att bli arg och jag hinner inte ens ställa alla mina frågor då jag upptäcker hur trevlig snubben är att prata med.
Han ger ett något skört intryck med sitt hackiga kroppsspråk och pillande på papper och saltkar som står på bordet mellan oss.
Hur känns det att prata så mycket om sig själv hela tiden?
- Egentligen ska man svara väldigt snabbt på det. Det ska man väl veta instinktivt, men jag måste tänka efter...
Jag gjorde en intervju med Joel Alme som sade att han kände sig tom efter alla intervjuer och som att han aldrig fick något tillbaka.
- Ja, det har han jävligt rätt i faktiskt. Det kan finnas ett visst uns av tomhet efter ett sånt där race, särskilt när jag släppt en skiva. Men jag försöker tänka på annat också.
- Jag behöver inte tro att jag någonsin "är något" för att jag får spela på på såna här ställen, stora scener inför publik och så. Det kan jag bara glömma, jag blir satt på plats rätt fort av en två och ett halvt-åring när jag kommer hem.
Kring tiden vid din första skiva sade du att mainstreammusik var "djävulens största framgång på jorden". Har du bytt perspektiv sedan du blivit äldre?
-Ja, det där låter verkligen som en 25-åring som tycker väldigt mycket om saker och ting och har för lite att göra.
- För det första vet jag inte vad mainstream är, Jag skiter i mainstream. Vad är det för konstigt uttryck, vem har uppfunnit det?
- Jag tror att det är en barnsjukdom att relatera till annat hela tiden. Att sätta sig själv i relation till andra och definiera sig efter vad andra anser.
Du har nyligen sagt att du söker trygghet framför utanförskap, betyder det att du kompromissar för att göra andra nöjda?
- Sådär har jag aldrig tänkt med min musik, och där ligger väl den sista trotsigheten jag har kvar. Att jag gillar att provocera trendsättare. De som anser sig veta vad som är bra och dåligt.
- Vara riktigt folklig, göra saker som man inte får göra. Jag älskar att vara nere i den breda klumpen och göra så fin och vacker musik jag kan.
En sak som jag alltid har undrat: Hur kommer du undan all kontrovers kring ämnet, trots att du sjunger så fritt om droger?
- Haha. Ja gud, varför gör jag det? Synd att du tar upp det, nu kommer säkert någon som läser göra en grej av det. Kanske är det för att jag hittar så bra synonymer för knarket så att ingen fattar vad det är? Nej, jag vet inte. Men journalister är väl lika goda kålsupare som jag någonsin varit, de kan ju inte gärna kasta sten i glashus.
//KV
Konsertrecensioner från sista dagen på Kirunafestivalen:
Looptroop Rockers
Sahara Hotnights
Petter
Sven-Ingvars (haha!)
