Varför är jag höger?
För att högern är vacker.
De pratar om människor i termer av starka och insatta. Vi har av de
mest logiska förklaringar allt och allting gemensamt. När jag hör dem
prata om "det starka folket" ser jag deras mun röra sig som
slidväggarna i slow motion, precis innan en orgasm. Pratar de om
individens styrka och uppfinningsrikedom på ett sätt som väcker lust i
mig - ja då vet jag att jag har en moderat framför mig.
Det finns ingenting som motiverar mig mer än högerns skönhet.
mångfaldens, högerkärleken, och kvinnobejakandets skönhet går inte att
ignorera, den har du i fejjan.
Men högerns skönhet, den doftar. Doftar som guldet vid regnbågens slut.
Högerns kärlek är kärlek till människan i stort. Högern är för alla som börjat tro och drömma om människors skönhet...
Sådär. Hur reagerar ni på det här?
Tuesday, April 15, 2008
Monday, April 14, 2008
Tema Michael Haneke: Code Unknown.
Med anledning av att Michael Hanekes remake på sin egna Funny Games går upp på fredag kör jag temavecka i hans namn. If you don't like it, you can giiiith out.
Film: Code Unknown.
Ett antal människoöden som påverkas av samma händelse (se klippet). Splittrad i sin Berättarstil, lite som 71 fragment, men ändå inte.
Haneke är duktig på att göra maktförhållanden tydliga och jävligt obehagliga. Tystnaden skriker - som de ju så klyshigt säger. Men här är det så.
Bra film med "Världens bästa öppning".
Film: Code Unknown.
Ett antal människoöden som påverkas av samma händelse (se klippet). Splittrad i sin Berättarstil, lite som 71 fragment, men ändå inte.
Haneke är duktig på att göra maktförhållanden tydliga och jävligt obehagliga. Tystnaden skriker - som de ju så klyshigt säger. Men här är det så.
Bra film med "Världens bästa öppning".
Sunday, April 13, 2008
The Gameplan
När boken The Game kom för ett par år sedan var det ganska mycket skrik och gråt. Vi lever nu med efterspelet där folk inte förstått hur sent det är att göra sig lustig över att "det där aldrig skulle fungera på mig" vilket ett par tidningar cyniskt (och felaktigt) hävdade redan när boken släpptes. Trots detta ondgör sig just nu Emma Gray Munthe över vad hon kallar "Neil Straussande män" som raggat på henne och menar att den nästa som försöker belönas med ett krossat näsben. Sonja Schwarzenberger skrev en krönika i punkt.se för ett par dagar sedan där även hon menar att beteendet ”Jag stöter men är allmänt otrevlig” härstammar från nämnda bok. Hon fortsätter recensera boken med orden "en härlig instruktionsbok i hur man blir en artist på att manipulera och tyka sig i säng till priset av sin själ och värdighet".
Beteendet Sonja beskriver om är mycket likt det som männen på Emmas blogg verkar pyssla med.
Problemet med Emmas, eller mest Sonjas resonemang, är att ingen av dem verkar läst boken. Där det pedagogiskt (men tydligen inte tillräckligt pedagogiskt) förklaras att man inte får ragg genom att bete dig som ett asshole. Att Ingen gillar ett svin, särskilt inte ett som säger efterblivna saker i stil med "vilken ful tröja du har". Att det gäller att skapa en atmosfär av trygghet och visa sig icke-behövade.
I övrigt lär boken också ut att komplimanger är bortkastade ord, vilket jag lärt mig first hand.
Jag förstår ju att Emmas ruttnar på de här snubbarna. Jag vill mena att själva "neg"verktyget missuppfattats av ett gäng patentlösningsökande idioter som tror att det räcker med att på fullaste allvar förolämpa någon. Vilket är fel. Skärp er för fan. Sånt håller bara ”rollspelnördar utan social kompetens” (som Sonja kallar PU-artists) på med.
Det är inte vad du säger, utan hur du säger det. Och det krävs genomtänkt patroniserande härskartekniker för att nå framgång.
Inte för att jag har någon claim på sånt förkastligt beteende. Men att bara "tyka sig” hade helt enkelt aldrig fungerat på mig.
Här har ni Trailern.
Beteendet Sonja beskriver om är mycket likt det som männen på Emmas blogg verkar pyssla med.
Problemet med Emmas, eller mest Sonjas resonemang, är att ingen av dem verkar läst boken. Där det pedagogiskt (men tydligen inte tillräckligt pedagogiskt) förklaras att man inte får ragg genom att bete dig som ett asshole. Att Ingen gillar ett svin, särskilt inte ett som säger efterblivna saker i stil med "vilken ful tröja du har". Att det gäller att skapa en atmosfär av trygghet och visa sig icke-behövade.
I övrigt lär boken också ut att komplimanger är bortkastade ord, vilket jag lärt mig first hand.
Jag förstår ju att Emmas ruttnar på de här snubbarna. Jag vill mena att själva "neg"verktyget missuppfattats av ett gäng patentlösningsökande idioter som tror att det räcker med att på fullaste allvar förolämpa någon. Vilket är fel. Skärp er för fan. Sånt håller bara ”rollspelnördar utan social kompetens” (som Sonja kallar PU-artists) på med.
Det är inte vad du säger, utan hur du säger det. Och det krävs genomtänkt patroniserande härskartekniker för att nå framgång.
Inte för att jag har någon claim på sånt förkastligt beteende. Men att bara "tyka sig” hade helt enkelt aldrig fungerat på mig.
Här har ni Trailern.
Friday, April 11, 2008
Jägarna
Som ni vet finns det många fördomar om folket i Norrbottens glesbygd. En del stämmer inte. Men de flesta är faktiska underdrifter av en mycket värre sanning, något jag planerat att idag bevisa bortom mikroskopiskt litet tvivel.
Jag har använt mina journalistiska superpowers för att, till mina kära läsare, tillhandahålla ett genuint referat från vildmarksstyrelsens informationsbrev till ett mindre byasamhälle i djupaste BD. Jag har valt att hålla den specifika orten hemlig. Vad jag vill visa på är att det bakom alla småaktiga och inavlade påhopp ändå finns vänskap. Att det i glesbygden existerar kärleksfull förbrödring bakom även de hårdaste, grövsta och tjockaste tallar.
Precis som polisen Erik och tjuvjägaren Leif i filmen Jägarna handlar den här historien om två bröder. Olika är de, men konflikten har fört dem närmre varandra än de tidigare trodde möjligt.
Följande text är deras sanningssaga och alltså direkt saxad från brevet.
Som Brolle sade: Nu jävlar kör vi.
INFORMATION till markägare inom viltvårdsområdet.
Historisk återblick.
Området bildades i början av 1970-talet. Markägarna var vid den tiden bosatta på orten, men med tiden bland annat genom utflyttning skedde en nedgång i befolkningstalet och markägandet blev utspritt nästan över hela landet. Fler markägare har således blivit ”utsocknes”.
Sammanhållningen var god, jakten var trivsam, tills att en utkristallisering i ett grupptänkande började ta form.
Man började skilja på ortsbor och vissa utsocknes, och därmed skapades en grogrund för motsättningar, ett förhållande som gäller även idag.
Vi vill med dessa händelser redogöra för vissa saker som hänt.
Händelser att notera.
November 2003.
Under pågående älgjakt under ordinarie jaktledares ledning, uppmärksammas att Carl Reinholdtzon Belfrage och, enligt uppgift, Johan Wirfält, utan föregående anmälan och utan jaktledarens vetskap, bedrev älgjakt inom samma område. Carl Reinholdtzon hade med detta visat ett flagrant brott mot jaktsäkerheten då han på detta sätt äventyrat kamraternas trygghet i jakten. Jaktledaren avbröt omedelbart jakten.
September 2006.
När älgslakteriet skulle iordningsställas för älgjakten, upptäcktes att sex stycken döda ekorrar placerats ut på olika ställen i slakteriet. Kropparna var stadda i förruttnelse och slakteriet klorintvättades före användning. Den som utfört åtgärden hade tillgång till slakteriets andra nyckel.
Juni 2007.
Från Carl Reinholdtzon Belfrage samt Johan Wirfält inkommer en skrivelse där man i 11 punkter kommer med helt grundlösa påståenden om styrelsens arbete. Innehållet betecknas som ren smutskastning vilket påpekas under följande årsstämma.
Jatkstämman 2007.
I stämmans slutskede togs frågan om sektionsindelning upp. Johan och Carl delgavs styrelsens beslut. I högljudda ordalag yttrade Carl att han skulle bedriva jakt enligt
Kuivakangasmodell, d v s skjuta älg på sin mark inom området och att ”det skulle bli synd om dom som kom dit”. Wirfält och Belfrage lämnade stämman innan den avslutats och frågan om sektionsindelad jakt kunde därför inte vidare diskuteras.
Påföljande måndag sågades ett flertal jakttorn ned. Tornen var placerade på Wirfälts och Belfrages marker, men även torn på andras marker mötte samma öde.
Carl ingav besvär till länsstyrelsen över jaktstämmans beslut. Länsstyrelsen beslutade avvisa ärendet utan någon vidare åtgärd.
Extra jaktstämma den 18 oktober 2007.
...Vid stämman uppstod en viss förvirring vad gäller rösträtt där markägare i avtal givit jaktarrendatorn rösträtten på sina marker. Man hade dessutom fullmakt från en del markägare.
Under den extra stämman blev en medlem av Carl Reinholdtzon i höga ordalag beordrat att ”hålla käften”. Samma person yttrande därefter ”åk dit ni bor och jaga där”.
Vissa namn i texten är fingerade.
Jag har använt mina journalistiska superpowers för att, till mina kära läsare, tillhandahålla ett genuint referat från vildmarksstyrelsens informationsbrev till ett mindre byasamhälle i djupaste BD. Jag har valt att hålla den specifika orten hemlig. Vad jag vill visa på är att det bakom alla småaktiga och inavlade påhopp ändå finns vänskap. Att det i glesbygden existerar kärleksfull förbrödring bakom även de hårdaste, grövsta och tjockaste tallar.
Precis som polisen Erik och tjuvjägaren Leif i filmen Jägarna handlar den här historien om två bröder. Olika är de, men konflikten har fört dem närmre varandra än de tidigare trodde möjligt.
Följande text är deras sanningssaga och alltså direkt saxad från brevet.
Som Brolle sade: Nu jävlar kör vi.
INFORMATION till markägare inom viltvårdsområdet.
Historisk återblick.
Området bildades i början av 1970-talet. Markägarna var vid den tiden bosatta på orten, men med tiden bland annat genom utflyttning skedde en nedgång i befolkningstalet och markägandet blev utspritt nästan över hela landet. Fler markägare har således blivit ”utsocknes”.
Sammanhållningen var god, jakten var trivsam, tills att en utkristallisering i ett grupptänkande började ta form.
Man började skilja på ortsbor och vissa utsocknes, och därmed skapades en grogrund för motsättningar, ett förhållande som gäller även idag.
Vi vill med dessa händelser redogöra för vissa saker som hänt.
Händelser att notera.
November 2003.
Under pågående älgjakt under ordinarie jaktledares ledning, uppmärksammas att Carl Reinholdtzon Belfrage och, enligt uppgift, Johan Wirfält, utan föregående anmälan och utan jaktledarens vetskap, bedrev älgjakt inom samma område. Carl Reinholdtzon hade med detta visat ett flagrant brott mot jaktsäkerheten då han på detta sätt äventyrat kamraternas trygghet i jakten. Jaktledaren avbröt omedelbart jakten.
September 2006.
När älgslakteriet skulle iordningsställas för älgjakten, upptäcktes att sex stycken döda ekorrar placerats ut på olika ställen i slakteriet. Kropparna var stadda i förruttnelse och slakteriet klorintvättades före användning. Den som utfört åtgärden hade tillgång till slakteriets andra nyckel.
Juni 2007.
Från Carl Reinholdtzon Belfrage samt Johan Wirfält inkommer en skrivelse där man i 11 punkter kommer med helt grundlösa påståenden om styrelsens arbete. Innehållet betecknas som ren smutskastning vilket påpekas under följande årsstämma.
Jatkstämman 2007.
I stämmans slutskede togs frågan om sektionsindelning upp. Johan och Carl delgavs styrelsens beslut. I högljudda ordalag yttrade Carl att han skulle bedriva jakt enligt
Kuivakangasmodell, d v s skjuta älg på sin mark inom området och att ”det skulle bli synd om dom som kom dit”. Wirfält och Belfrage lämnade stämman innan den avslutats och frågan om sektionsindelad jakt kunde därför inte vidare diskuteras.
Påföljande måndag sågades ett flertal jakttorn ned. Tornen var placerade på Wirfälts och Belfrages marker, men även torn på andras marker mötte samma öde.
Carl ingav besvär till länsstyrelsen över jaktstämmans beslut. Länsstyrelsen beslutade avvisa ärendet utan någon vidare åtgärd.
Extra jaktstämma den 18 oktober 2007.
...Vid stämman uppstod en viss förvirring vad gäller rösträtt där markägare i avtal givit jaktarrendatorn rösträtten på sina marker. Man hade dessutom fullmakt från en del markägare.
Under den extra stämman blev en medlem av Carl Reinholdtzon i höga ordalag beordrat att ”hålla käften”. Samma person yttrande därefter ”åk dit ni bor och jaga där”.
Vissa namn i texten är fingerade.
How do I reach these kiiids?
Like this:
Lärare: Inom psykologin pratar man ju fortfarande om "könsroller". Vilket vi på vår institution, där vi läst genusvetenskap, tycker är... ute i tomtelandet liksom.
Lärare: Inom psykologin pratar man ju fortfarande om "könsroller". Vilket vi på vår institution, där vi läst genusvetenskap, tycker är... ute i tomtelandet liksom.
Subscribe to:
Posts (Atom)
