Ny text i ETC: Guide till musiksommaren i Göteborg

(Jag har tagit mig friheten att kapa den del av texten som hunnit bli helt inaktuell)

För en otacksam förälder spelar det ingen roll hur mycket du lyckas med i livet, det räcker ändå inte för att slippa bli bombad med skuldkänslor. På samma sätt fungerar sommaren i Göteborg: Det spelar ingen roll hur lång vintern varit för att motivera en
njutsam vecka oavbrutet solsken. Du ska alltid straffas för något. Vänj dig.
Kommunpolitikerna känner otacksamheten fräta, och i ett försök att förtränga verkligheten har de kastat pengar på patetiska skryt-byggen som ”Göteborgshjulet” med lika svettiga händer som om de hade frekventerat sin lokala strippklubb.
Men trots att hela stan sakta förvandlas till lekpark i regi av Bert Karlsson finns fortfarande möjligheter att ha kul i Göteborg. Hur? Var då? Varför? Här är svaren i den viktiga guiden till musiksommaren i Göteborg 2010.


Slottskogen.

En gång i tiden var Way Out West en progressiv festival. Därför gör det ont i hjärtat att årets bokningar är förvånansvärt slappa och likriktade. Antika akter som Chemical Brothers och The Stooges i topp och utöver det framstår programmet som tidningen Sonics våta dröm: en asexuell gröt av gitarrmusiker vars publik älskar att stå still på spelningarna. Okej, det var en liten överdrift. Men den man älskar mest agar man också med hårdast rotting.
Det finns dock mycket att glädjas åt. Som M.I.A:s konsert, vilken förmodligen lär bli sommarens bästa, precis som den var 2005 när hon spelade på Hultsfredsfestivalen. Dessutom är Way Out West helt oslagbara när det gäller klubb-bokningarna inne i stan. Försök att hålla er till Världskulturmuséet och Kajskul 8 för att bli som mest primala när det gäller bas. Jag hoppas hårdast på Baltimorestjärnan Rye Ryes partyshamanism.

För att ha behållning av Slottskogen hela sommaren krävs dock att man håller öronen öppna alla helger, då en och annan hemlig fest äger rum mellan träden.

Viktigast: Way Out West 12-14 augusti.
Missa inte: M.I.A, Rye Rye, The XX, Ras G and the African Spaceprogram.
Skit i: Iggy Pops överkropp.

Stan.

Det ser ut att bli obehagligt för den som vill hänga i stan i sommar. Kulturkalas, med all ångest detta för med sig samt både Kent och Lars Winnerbäck. Den senare spelar flera gånger på Trädgårdsföreningen. En slags midsommar för alla som älskar tjuriga män utan humor och skärselden för resten av oss.

Viktigast: Buddy Guy på Trädgår’n 6 juli.
Missa inte: Alkoholen. Och Colors på Nef onsdagar.
Skit i: Om det är helg eller inte.

Röda Sten.

Centrum i all festlighet. Det är, handen på hjärtat, oftast på Röda Sten vi har våra bästa kvällar.
I år slår nykomlingen Live Aquatic upp en minifestival proppfull med pop. Allt under en dag där banden spelar på samma scen utan paus hela dagen och natten.
Förhoppningsvis kommer också Dupstep Bastards att fixa festen vid havet någon gång i sommar. Dubstep är en muskgenre som gör de flesta droger obsoleta med sin korkade hypnoseffekt. Att umgås med den, deep house eller techno i flera timmar, och sedan vimmelkantig se solen gå upp över Älvsborgsbron är bland det vackraste den här arbetarstaden har att erbjuda.

Viktigast: Live Aquatic 19 juni.
Missa inte: The Mary Onettes, Killa Klowns (båda på Live Aquatic) och håll utkik efter Dubstep Bastards.
Skit i: Att stanna hemma.


Delar av den här texten har publicerats i ETC 16/6