Alla hatar hiphop

Inte nog med att den här bloggens besökssiffror gått nedåt sen jag började skriva mer om Hiphop och mindre om film. På ett stort uppslag i DN om att "medierna satsar på dansband" gör jabba-the-hutliknande fascisten Bert Karlsson ett uttalande om "Stockholmsattityden":

"De tror att Adam Tensta är stor men det är ingen jävel som vet vem han är utanför Stockholm."

Whaa?

I förrgår eller vad det nu var skrev DN på stan att hiphop är bäst på skiva med motiveringen att livespelningarna mest består av "Everyone on this side say woo"-övningar. Något en otippad förespråkare tycker stämmer rätt bra.

Stormens öga påträffades när jag gick in på Way out wests kommentarstråd som bildades efter släppet av Lil' Kim och Kelis till festivalen nästa helg. Två av världens största kvinnliga hiphopakter (jag hade hoppats på Foxy Brown, men whatever).
I kommentarerna (113 stycken) låter en rungande majoritet göra sin besvikelse över bokningarna hörd. Och undrar varför man inte satsat på My bloody valentine eller (sedan länge daterade och notoriskt försenade) Lauryn Hill istället.

Vad fan är det som händer med världen? Jag blev ändå glad när WoW gjorde den där bokningen, nu är jag rädd att jag måste stå och skrika mina kommenderade "Woos!" helt ensam fram för scenerna. Kanske får jag återkalla det där jag skrev om att "hiphop inte är någon underdog längre"?