Ingen kan ha missat TV8s senaste livsnjutarprogram "Edward Bloms gästabud". En show som vrider upp livsnjutarkonceptet från "Sjön suger" och klassiska "Steffos lustjakt" till ouppnåeligt gubbiga höjder. Tyska studentsånger och spex, stekta kråkor och ister i mängder ligger som huvudingrediens i matprogrammet.
Det senaste dygnet verkade det som att Edward hade gjort debut på mikrobloggsajten Twitter, där han plötsligt poppade upp med oneliners som "B-vitamin är bäst mot baksmällan!". Men enligt Edwards egen blogg på TV8 rör det sig om en bedragare som stulit hans identitet.
"Lite smickrande förvisso att någon läser in sig på mig och tar allt besvär att låtsas vara jag..." - Skriver blom och medger att tjuven "ansluter han sig mycket väl till mina åsikter och intressen". Det lustiga är dock hur Edward tydligt klargör var och hur han blivit felrepresenterad. Här är en kort resumé av fejk-Edwards tweets och Real-Edwards respons:
@Fejk-Edward: "Vågar jag lägga till ytterligare en sked smör i min mannagrynsgröt? Fuskar lite och släppar fram julkänslorna redan nu. Mumma!"
@Real-Edward: "Som att jag skulle äta mannagrynsgröt med smör! Jag som följer Montignac sedan ett decennium".
@Fejk-Edward: "I mina drömmar så äger jag ett stort vitt hus med veranda, året är 1756, landet är Amerika!"
@Real-Edward: "...Eller att jag hade velat leva i USA på 1700-talet. Europeisk 1800-tal eller medeltid slår ju allt."
@Fejk-Edward: "Åååååh. Jag känner mig som en furste vid långbordet ikväll. Var är min narr? haha!"
@Real-Edward: "Jag skulle aldrig heller skämta om att jag ville ha en hovnarr - en hushållerska eller tjänare gärna, men hovnarrer är för högadeln och inte för enkla borgarsläkter. Och faktiskt lite out of date också enligt mitt tycke. Överhuvudtaget har Fejk-edward en lite överlägsen och nedlåtande ton som jag inte riktigt gillar."
@Fejk-Edward: "Lunchdags annalkas. Matrikets furste skall spisa kunglig hälleflundra på en bädd av ljuvliga rotsaker. Och på fredag tar man sig en öl till!"
@Real-Edward: "Skrämmande hur personen ifråga lyckats pricka in min lunch. För 38 minuter sedan påstod han att jag åt hälleflundra på en bädd av rotsaker precis samtidigt som jag faktiskt satt och åt marulk på en bädd av rotsaker. "
Alla ni som håller på och hypar sociala medier kanske inte hade räknat med den här typen av fula uppsåt. Men som tur är besitter ju Edward en så färgstark personlighet att han överträffar sin bedragare i autentisk skäggighet. För att tala med Highlander: There can be only one.
Edward vid murens fall för 20 år sedan.
3 comments:
Han är alltså förvånandsvärt ung under skägget den där.
En annan intressant fråga är - var hämtar den här typen av ung-gubbighet sin inspiration ifrån?
Jag har lagt märke till fenomenet några år, främst då genom unga politiskt intresserade män som skapat sig hemsidor på nätet. Det är en borgerlig , konservativ, ideologi som paras med en förkärlek för putslustiga och ålderdomliga uttryck (man fäller t ex. gärna in ett "de facto" när man menar allvar) en "klassisk" bildning (man är intresserad av litteratur, i den mån att man är intresserad av antikens och 1800-talets författare), utbildnning inom nationalekonomi, och att man gillar randiga kostymer , halmhattar, maltwhiskey, winston churhill och fet mat.
Men..Var hämtar dessa män inspiration från? Det är en fråga som gäckar mig lika mycket som vem som uppfann den första "bögrösten".
PS. "Stig-Björn" i Boston Tea Party är lite sån här
Ja jag har funderat på exakt samma sak.Fattar inte hur pondusmagen hunnit bli inne när den precis va ute.Men jag tycker programmet och skägget å alltihop är enormt underhållande och saknar min tid i hemtjänsten hos överklasstanter.Det var också ett sådär lustigt teaterliv där man istället för gästabud lekte teaparty. Ibland i rollen som piga och ibland som sällskapsdam. Det jobbiga är bara att inte veta om det bara är jag som deltar som om det är en kul pjäs att spela, som ett traditionellt julspel typ, och männen i detta program å mina gamla damer kanske är på riktigt. Fast så kan det väl inte vara? Tycker de bara att det var bättre förr kanske?
Jag undrar om den här gubbigheten verkligen är så väsenskiljd från den som gått att hitta i modets strömningar på senaste tiden. Unga killar klär sig som små gubbar, unga tjejer hakar på "husmoderstrenden" (ryser). Allt de behövde var en ledare.
Post a Comment