The Town

Jag gick på den sena visningen av The Town på Stockholm filmfestival igår.
Visserligen försökte jag komma in på eftermiddagsvisningen med mitt pressleg som smörjmedel, men lärde mig att press faktiskt är en komplett statuslös identitet numera. Eftersom jag inte "stod på listan" (jag skojar inte) var det bara att krypa hem och KÖPA en biljett.

Filmen handlar om ett gäng casualklädda ärthjärnor som jobbar med att råna värdetransporter och banker Charlestown, Boston. I management av Gentle-Ben Affleck.
Jon Hamm från Mad men spelar polisrollen, som annars förmodligen gått till Denzel Washington. Karaktärstypisk skrivbordssnut med både analytisk och anal framtoning.
En rolig grej är att Jon Hamms polis även stannar kvar på kontoret och super (inte alls övetydlig referens). Ben (vad karaktären heter är inte viktigt) stalkar en kvinna som han rånat, i någon typ v försäkringssyfte, men lyckas förstås bli kär i henne. Och måste därför "dölja sin hemliga identitet" (hörde jag zzzz?)
Att Affleck har skrivit manuset och regisserat märks inte bara i bristen på självkritik (En scen i gymmet utan tröja? varför i helvete inte!) utan också i romantiserandet av det hårda Boston. Hockey, töntig dialekt och irländsk machokultur. Och en skurk med en hjärta av guld. Som tyvärr inte kan skådespela.

Ah, jag vet inte. Jag är väldigt svag för scener med bankrån (T ex Heat och Point Break). Och The Town har några riiiiktigt feta och nervösa scener med mycket omitiverad skottlossning. De är också komplett stiliserande när rånarna jobbar i skeletormasker och spöknunne-outfits för att skrämma skiten ur bankpersonalen.
Men de tidningscitat som inleder filmen handlar ändå om Boston, men egentligen sägs ingenting om staden förutom de nämnda ytliga små blinkningarna. Ibland nuddar filmen vid problem om drogen oxycotton i samhället. Boston är bara en svag krydda, som reder ut sig långt innan Ben Afflecks semesterskägg och patetiska monolog i slutscenen.
nä. Nä.