Showing posts with label Shane Meadows. Show all posts
Showing posts with label Shane Meadows. Show all posts

Friday, October 3, 2008

Helg med staden



Mina texter i tidningen den här veckan behandlar två kulturyttringar som båda tagit sina namn från olika städer. Fast jag har inte orkat bry mig så mycket om det i mitt tyckande.

Veckans filmrecension är Shane Meadows nya lågbudgetindependent: Somers Town.

Skivrecensionen är en hyllning i raden av Glasvegas debut.


Ha det bra nu, idioter.

Wednesday, August 15, 2007

This is England, yes.



Regi: Shane Meadows
Premiär: Fredag 17/8


1983, ett skitigt England, under pågående krig och allmänt hårda tag:

This is England är, till att börja med, ett riktigt schysst gängdrama. En liten kille som går från att hänga med snälla skinheads, de som förkastar översittare, lajjar runt med luftgevär, spexiga peruker och är allmänt sköna typer, till att hänga med fel sorts skinheads: de som suttit inne, vill reclaima ordet "England" och hotar pakistanier med machetes.

Shaun är liksom 12 år och fattar inte bättre. Han söker efter en fadersdfigur och då verkar den stora buffeln till neo-nazi vara ett bra alternativ. Det är som bekant lättare att hata än att älska och Shaun manipuleras till att rikta sin ilska och sorg (som bubblat upp efter faderns död i kriget om falklandsöarna) mot invandrare. Det är snyggt att filmen skildrar en viss tidsperiod där det inte händer så mycket, allt ligger liksom och kokar. Med facit i hand är det riktigt smart att göra så här, vi vet att skinheadsen kommer växa till en större farligare och mer främlingsfientlig rörelse, och att visa upptakten under så här "hemmiga", liksom familjära förhållanden, känns jävla smart och realistiskt.
En tårtbit spännande gotta.

Filmen är ett fantastiskt tidsdokument över det fattiga 80-talets England, skitigt klotter överallt, Thatcher i bakrunden på radio och TV. Samt det helt fantastiska modet. Dr. Martens, Merc, Lonsdale, Brutus, Fred Perry, Ben Sherman Loake, Levi's... Pikéer, skjortor, kängor och fula jeans överallt. Inramat av schyssta betongväggar och slowmotion-montage till baktaktsversionen av "Louie Louie", jag hade varit helt okej med om de bara gjort en schysst musikvideo.

Edit: Det enda som känns lite negativt, just för att de lämnar slutet så öppet, är att alla jag såg med rakad skalle efteråt fick mig att tänka "Åh nej, shit. Där är han, fortsättningen på filmen, hjälp!" Att jag själv har rätt kort snaggat hårt gjorde inte känslan bättre. Tack som fan för att man numera ser ut som en nazist, iaf i ögonen på någon som precis sett filmen. Cheers really.

Tuesday, August 14, 2007