Övervakning och Straff

- Ska jag spå framtiden? Frågar en desperat hemmafru sin maktförvirrade man, i filmen La Zona.

Hon lägger ut ett första tarotkort och konstaterar kallt:

- Allt kommer att gå åt helvete.

Jag har inte läst idéhistorikern Michel Foucaults kända verk övervakning och straff, vilket jag fick syrligt påpekat av en journalist och litteraturvetare. Hon tyckte att jag förenklade saker när jag drog en paralell mellan den sk FRA-lagen och Foucaults teori om maktinstrumentet kallat ”panoptikon”.

Ja alltså: Själva panoptikonet är beskrivet som ett torn i ett fängelse. Personen i tornet kan se in i alla celler i fängelset, men insidan av tornet är osynlig för fångarna själva. Poängen är att blotta tanken av att hela tiden vara sedd gör att fångarna dels övervakar sig själva, men även avstår från vissa aktiviteter. (det har jag läst på wikipedia). Som att grilla ostmackor på elementen eller planera en rymning.

Förenklat eller inte, låter inte själva metoden ganska lik den om FRAs ”signalspaning”? All vår trafik på nätet skall filtreras genom en sil och bedömas i förhållande till ”yttre hot” (t ex vilka filmer vi laddar ner) av en myndighet vi vet väldigt lite om.
Rodrigo Plás debutfilm La Zona som har biopremiär idag (naturligtvis inte i Norrbotten) skildrar överklassen som byggt en mur omkring sig i Mexico City. De lever i en hårt sluten frizon mitt i slummen av ett dödligt fattigt ghettolandskap.
En stormig natt faller en reklampelare och har sönder säkerhetsstängslet, tre pojkar från staden klättrar över för att stjäla i de rikas hus.
Det går åt skogen. En kvinna och en säkerhetsvakt dödas och två av pojkarna blir skjutna. Den tredje flyr, för att i resten av filmen jagas inuti zonen.

Replikskiftet som citeras högst upp här uttalas efter att det slutna samhället haft ett rådslag. De har röstat ner de oliktänkande och beslutat sig för att döda den 16-årige tjuven som är lös i deras näste. ”Öga för öga” resonerar en kvinna, trots att de själva har blod på sina händer.
Filmen gör tidigt en poäng i att visa zonens övervakningskameror och sedan kontrollrummet där pappan till en av filmens huvudpersoner, Alejandro, jobbar. Desto längre tiden går blir invånarna spattigare och surare. Så småningom tar de till en slags åsiktsregistrering och gör hemfridsbrott hos sina grannar för att inte sanningen om deras egna snedsteg skall läcka till polisen. De börjar vakta på varandra till den punkt då deras fristad blir deras eget fängelse.

Kan den här sortens extrema övervakning vara en effekt av dito kapitalism?
Tja, resultatet av de enorma klassklyftorna och fattigdomen i Mexico City är som överallt brottslighet. Hur skall medel och överklassen annars skydda sig?
Polisen får till slut reda på att det är en gammal man som bor i zonen som är skyldig till dödsskjutningen av säkerhetsvaken. De låter sig då mutas och lämnar pojken i källaren till sitt hopplösa öde.
Alejandros pappa som i början av filmen hållit ett föredrag om att stå upp för den utsatte, stänger av kameran i polisens förhörsrum innan han säljer ut pojkens liv tillsammans med sina ideal.

Kalla mig konspirationsteoretisk, men tror ni att FRA tänker läsa Fredrik Reinfeldts, Maud Olofssons, eller för all del Thomas Bodströms mail? Kommer de i så fall granskas under samma kriterier för ”yttre hot” som oss andra?



Krönika publicerad i NSD 11/7 - 2008

Hej då era jävla idioter

Jo, jag drar. men först tänkte jag tipsa om en grej.



Film: Zeitgeist the movie.

Den här konspirationsdokumentären är riktigt special. Intro: en jävla massa luftvärnkanoner ur nån journalfilm som manglar iväg skott. Därefter uppmanar en gravallvarlig voice-over oss att "öppna ögonen". Ju mer du lär dig desto fler lögner kommer du att upptäcka, menar rösten.
Filmen är uppdelad i tre delar. Del 1 går mycket pedagogiskt igenom alla världsreligioners ursprung och argumenterar (övertygande) för hur de är faktiska plagiat av varandra. Jag visste inte att kristendomen använt kalkeringpapper på en urgammal egyptisk religion, som i sin tur fått sina historier från astrologins zodiac. Det är någonstans här som min lilla tro försvinner på kristendomen, eller egentligen de flesta religioner, som möjliga berikare av denna värld. Komikern Bill Hicks skojar cyniskt om kristna motsägelser i bakgrunden, vilket skapar en rätt snygg mix av mörker och humor.

Del 2 plockar upp tråden från 9/11-baguetten Loose Change, den med ett gäng konspirationteorier kring terrorattacken mot world trade center.
Loose Change hade många intressanta poänger men blev förlöjligad med argument som: "Är du knäpp? nåt sånt där komplicerat skulle den amerikanska regeringen (vilket det insinuerades) aldrig kunna utföra". Bland annat min favvoshow South Park dedikerade ett helt avsnitt till hur efterblivna de tyckte alla dessa teorier var.
Men tror folk på fullaste allvar att en kille i en grotta lyckades med världens största terrorattack? Zeitgiest tänker och gör således vad Loose Change borde ha gjort. Nämligen lägga 9/11-attacken i en historisk kontext.
Visste du att (det blir mycket sånt) USA inför VARJE stort krig de deltagit i, har konstruerat en False Flag operation? Alltså en rent fabricerad attack som de sedan kunnat ursäkta sitt intågande krigen med? Inte jag heller.
Så om någon mot all förmodan skulle lyckas vända ryggen till alla de konstigt timade explosionerna och de omotiverat mörklagda uppgifterna kring 9/11 så kan de ju åtminstone reflektera över vad som gör attacken till undantaget som bekräftar regeln i förhållande till Irakkriget?

Kontext är egentligen nyckelorden för den här filmen. Eller liksom relationer mellan institutioner och hur de skapar falska verkligheter.
Del 3 berättar hur de föregående delerna hänger ihop med det hegemoniska centralbankstyret i USA. Centralbankerna är privatägda organisationer som tar ut en ränta på varje liten dollar de lånar ut till landet, och eftersom ingen kan betala igen skulden skapar detta bara mer skuld. Vad leder det till? Slaveri. I stora bokstäver dessutom.
Det enda som kan betala bankernas skuld är förstås ett krig. Något som Gubben Bush visste, farfar alltså. George W Bush farfar sålde olja till nazisterna under andra världskriget. Bara en av många exempel på hur USA fött båda sidor av de krig de involverats i.
vidare tas faran med ett tilltänkt massövervakningssamhälle upp. Eller det är nog lite väl milt uttryckt när vi talas om planer på en "one world government" där allas identiteter finns registrerade via chips innanför huden. Men Andy Rooney på 60 minutes godkänner...

Det enda i den här dokumentären jag tycker, amen liksom... stör, är kanske ett lite väl starkt anspråk på "sanningen" eller "verkligheten". Det blir lite X-files av det, vilket kan vara farligt, eftersom gravallvar är så lätt att förlöjliga. Men det kan förstås vara väldigt slagkraftigt också.

Zeitgeist går att streama eller ladda ner gratis här.


***

Men. Jag drar, som sagt.
Till New York.


Jag funderade på att lägga upp ett facebook event a la "Resa till New York" och bjuda in alla mina "vänner" som nån sjuk slags rub in your face. Men äh, jag nöjer mig med att meddela det här i bloggen.
...Hör av mig när jag landar, bee-yatches.



Och just det. jag höll nästan på att glömma det där med lönespecet. Ni har ju levererat vad jag bad om, och jag är ju inte sämre än att jag håller vad jag lovar, så här har ni det.

Mitt lönespec, helt ocensurerat: