Showing posts with label Rasism. Show all posts
Showing posts with label Rasism. Show all posts

Sunday, June 21, 2009

Nya Transformers innehåller ännu mer rasism



Stora, dåliga filmer som många ser ska inte ignoreras. Det är farligt. Istället skall kulturproblemet belysas och bespottas, precis som i alla konflikter.

Ni minns att första filmen om de stora leksakerna hade en "svart" robot vid namn Jazz? Förutom namnet pratade Jazz en slags vit version av hiphopslang från slutet av 80-talet och pysslade breakdance. Han var också den enda goda roboten som miste livet, utan att någon verkade bry sig särskilt. Nu har inte jag sett den nya filmen, men Chud news rapporterar om att fallet "Jazz" var rena Jesse Jackson i jämförelse med de nya svarta Transformers, ett par tvillingar med stora öron som, enligt Michael Bay själv, finns där för kidsen att relatera till:

They have a 'playful' back and forth relationship, which includes them talking in some sort of modern day rap-age jive, calling each other 'bitch-ass' or 'punk,' talking with an exaggerated, crunked-up 'street' accent. They appear to be stoned all the time. And they can't read; when asked to translate some ancient Cybertronian language they sheepishly admit they 'don't do much readin'.' To be fair, only Primes can read this language, but even the completely idiotic mini-bot (and Italian stereotype) Wheelie can at least recognize what the writing is. The Twins are completely illiterate, it seems. I was actually surprised that the film didn't find a way to make them wear a Transformers version of baggy pants.

Wednesday, November 12, 2008

Världens härligaste folkslag



Första säsongen av succén Världens härligaste män har precis tagit slut. Seriens programledare Ann Söderlund har dock ställt upp på en kort intervju inför säsong två. Programmet har kvar sitt originaltänk men har satsat på ett annorlunda tema till våren 2009.

Goodbye Zebras: Hej Ann! Berätta om säsong 2.

Ann: Hej hopp! Ja det blir nytt koncept till våren. Världens härligaste folkslag.

Intressant. Berätta mer.

- Ja alltså vi har suttit inne på redaktionen med ett gäng nedladdade När & Fjärran-avsnitt och varsin flarra receptbelagd hostmedicin och spånat idéer. Till slut kom vi fram till sex olika typer av härliga folkslag som vi ville göra ett program vardera om.

Gött. Vilka kvalificerade sig?

- Negern, Indianen, Kinesen, Britten, Mexaren och Turken. Och Turken är väl egentligen alla araber eller muslimer dårå.

Ja det låter ju som om du fått med de flesta olika. Vad har de för olika egenheter som ni tar upp i programmet?


- Muahaha! Jag vill ju inte avslöja allt.

Kom igen.

- Jaja. Negern har ju till exempel stor kuk, rytmen i blodet och ett härligt skratt. Dessutom kan de springa snabbt. Ett atletiskt folkslag.
- Men det är väldigt svårt att komma nära en neger, de flesta lider av HIV

Alla negrer?

- Alla negrer.
- Indianen å sin sida har bra kontakt med naturen. Väldigt kompetenta när det gäller örter och naturlig medicin. De kan vara ganska giriga, ni har väl sett vilka kasinon dom bygger, men säg en sjukdom de inte kan bota?

HIV?

- Äh...Men, Kineserna är jättebra på matte och gillar och äta ris. Många kinesiska kvinnor är också lätta på foten (horor).

Okej. Jag är sjukt pepp på det här programmet. Berätta om mitt favoritfolkslag: Turken.


- ÅÅh Turken! De lagar svingod pizza och kebab. Om de inte jobbar så hittar man dom oftast på bazaarer och såna ställen. Turkbrudar jobbar ju inte så de är ofta kickers.

Har Turkarna några nackdelar?

- Nja. Det skulle kanske vara att det flyger flickor från balkongerna där det bor turkar.

Världens härligaste folkslag börjar alltså på kanal 5 till våren. Något du vill tillägga?


- Jag kan säga det att allt har varit fantastiskt roligt. Dessutom tycker jag att det är ett viktigt program. Jag har träffat alla folkslag och ger en lite mer nyanserad världsbild i ett invandrartätt och ointegrerat land som Sverige.
Allt som bromsar upp fördomar är matnyttigt i min bok.

Tack för pratstunden då.

Wednesday, July 23, 2008

Tell Dr Dre to pick up a phone!


Yes. Nu har det hänt igen. Aftonbladet har gjort en "svarting som svarting" och misstagit en av världens största producenter (i alla fall för tio år sen) med...eh vem?
Någon som vet vem den här snubben är kanske kan göra en Wirfältsk satir av det hela. Men vad kan jag säga om honom? Han är fet, skallig, har ett örhänge (ser det ut som) och det är min spontansubjektiva åsikt att han inte ser ut som en man med en "ny platta på g".

Eller är det bara Dre som gått ner sig på Ben & jerrys, KFC och Tony Sopranomode per postorder? Detta en slapp effekt av hans långa, relativt sysslolösa, ensamhet?
Är det kanske då en ärlig och sann vänskaplig oro som bubblar upp när Game i låten "Dope Boys" spottar

And tell Dr. Dre to pick up a phone, Before I climb through his window like "Nigga I'm Home". ?

Med bildfacit i hand borde vi kanske vara lika oroliga.

Monday, June 2, 2008

Ett blandband om ingenting


Lil Waynes Tha Carter III är förvisso i all sin spretiga prakt en stundtals genialisk platta. Ja, även om man redan hört mer än 70% av de coolaste låtarna tack vare bloggläck. Den bästa "let the beat build" hade i och för sig varit nog. Men ändå är det så skönt, alltså när man är lite, lite besviken, att Washington-geniet Wale släpper sitt mixtape about nothing och att det typ är... helt fantastiskt. Det är samtidsanalyserande hiphop med ett äckligt bra flow, en 70-talsfunkig produktion på en fond av den putslusiga sit-comen Seinfeld. Wale samplar Michael Richards "nigger"-utbrott från förra året i början en låt och avslutar med densammes ursäkt med pålagda burkskratt. I övrigt samplar han friskt från olika avsnitt (bla favoriten The Switch) och det låter ju förstås helt sjukt. Men det funkar. Mycket bättre än det mesta tillgängligt faktiskt, Vilket Wale för övrigt poängterar genom att dissa ringtonerappare och låter lines som "a lot of rappers sound like a lot of rappers" upprepas ofta.
Det är intelligent, men på ett icke-äckligt commonpatos-tyngt eller Eminemtramsigt sätt. Och det är liksom inte heller så där distanslöst självskrävlande om hur mycket pengar och horor man har. Som iofs i teorin är schysst, men samtidigt börjar bli en aning tröttsamt att lyssna på. Skaffa lite nya intressen liksom.

... låter Julia Luis Dreyfus (Elaine och Christine) gästa på en skit:

"I'm here on this mixtape to tell you that he's awesome. And don't you think that makes me the coolest person...ever? And don't you think my kids are gonna think I'm so cool I'm on this mixtape Motherfuckeeer!"

Ja. Det är fanimej coolt.
Det är också rätt roligt. T ex när Wale får ett telefonsamtal från ett storbolag som försöker få honom att sälja sig till "the hipsters, euuhm the hopsters?" Med att göra en "raverap"låt. "I gotta go" säger rapparen, märkbart grinig, och nästa låt är tapets tyngsta som inleds med "I'm just doin what I gotta do...". Wale rappar vidare om Nike-boots tillsammans med ovan nämnde Weezy.

Senare ber Wah-lejj om ursäkt för att varit så ful i munnen på ett tidigare tape och sagt "bitch" några gånger.

"There's two different kinda guys you can meet. Good guys who will call you a lady and women and even your real first name. And there's guys who will try to pull your hair and call you bitches and a hoe and all that. So you basically have the opportunity to choose one or the other so, - musiken slutar- bitch, pick the right motherfucker. huhuhuh... "


Wale - mixtape about nothing

Ta det.

Wednesday, May 21, 2008

Spike Lee bråkar med Coens och Clint i Cannes

Nu när jag skriver uppsats får ni nöja er med att jag länkar till andras analyser av saker och ting. Okej?

Här är det rätt sköna beefet, hittat via The playlist.