Det har alla frågat sig inför nya skivan Blueprint 3. Konsensus, vilket jag själv märker att jag påverkats av, har legat och hoppats på ett bubblande JA. Och jag har fått vara extra försiktig med gångerna under lyssningen som jag drabbats av hat. Hur mycket av förhandshatet hade påverkat mig liksom?
Jigga är, enligt många ute på internets, för gammal (över 30) och hans två senaste skivor sög. Ja, det där senare vet vi.
Men seriöst. Blueprint 3 är inte SÅ dålig.
Åldersnojan kan i och för sig vara värre än någonsin. På kingdom come hette det att "30 is the new twenty I'm so hot still" och på BP3 är vart och vartannat rhyme en "Kommer ni inte ihåg allt jag gjort för hiphop va!?". Och som sista låt samplas Alphaville - "Forever Young" i en obehagligt patetisk "glöm mig inte!"-låt som gör att jag nästan slänger hela Blueprint 3 åt helvete.
Hela grejen med hiphop (eller en av de centrala) är att den är ängslig och kräver förändring, inte någon som dissar "nymodigheter", som Jay gör på ett tråkigt sätt i "Death of autotune".
Rihanna och Kanye-collabon "run this town" fungerar dock helt okej. Fin refräng. Det är lite roligt att Kanye använder brasklappen "No-homo" trots att han gjort flera uttalanden mot gay-bashingen inom hiphop de senaste åren. Motiveringen är att han har en kusin som är homosexuell.
Bästa låten på hela skivan är New York-glassen "Empire state of mind" där Jigga fortsätter tjata om hur han typ byggt upp hela staden, vilket ju faktiskt känns förtjänat, åtminstone med en så sjuk hook av Alicia Keys som smakar sött och myllrande levande som det stora äpplet. Jay-Zs krampaktiga behov att vråla om sin egen storhet är okej så länge han gör det i bra låtar. Många av spåren som följer är tyvärr inte av den uppbärande kvalitén. "Real as it gets" är en bombastisk orkesterlåt med Jeezy som tuba, vilken inte blir långvarig i min playlist. Swizz Beats och en samplad Justicekör (?) över en mörk basgång på "On to the next one" är mycket roligare. Där hittar Jigga något som låter nytt och hotfullt. Som en gangsterlåt för börsmäklaren han själv är.
Sen blir det direkt plågsamt att fortsätta lyssna. En "knulla, vara ihop och göra slut"-låt som har den råtöntiga titeln "Venus vs Mars", en Pharellfeature som påminner om densamma på Black album (fast sämre) och en till låt om att komma ihåg vem som är störst ("Reminder"). Men låten "Hate" tillsammans med Kanye, med noll hitpotential, gillar jag ändå.
Allvarligt talat, det är inte så farligt. Om man ser albumet som en samling låtar och inte som en helhet kan man få ut rätt mycket av ungefär 45%.
Nu ska jag lyssna på Raekwon.
2 comments:
Men kan folk sluta löjla sig. Varför får människor för sig att American Gangster skulle vara en dålig skiva? Bara för att allmusic och Pitchfork gillar den? Den nya är jag tveksam till dock, men har inte lyssnat på den än. Run this town är inte bra, så mycket vet jag.
Jag har nog aldrig ens besökt pitchfork. Tyckte bara att hela idén var fånig. Att bygga en skiva på en högst medioker film. Att skivan säkert har en del muskaliska kvalitéer tror jag nog, men jag har ändå inget intresse pga inramningen.
Post a Comment