Wednesday, September 16, 2009

Flickan som inte lekte med tjejleksaker



Hohoho. Så har man alltså sett "Flickan som lekte med elden".
I en mening kan den sammanfattas som "Lite bättre än Män som hatar kvinnor". Men vad säger det? Förstås inte särskilt mycket, förra filmen var inte annat än en Beckfilm i lyxigare skinnjacka. Trots det blev den ju knakelibraksuccé och alla kritiker visade hur okritiska de kunde vara när det verkligen gällde. En svensk film redo för export= journalistisk nationalism.
Därför är jag väldigt rädd för fredagens recensioner som enligt matematisk logik borde bli änu mer positiva. Kommer Jan-Olov Andersson på Aftonbladet göra en " NÄMEN Herresatans jävlar" a la Markus Larsson? Kommer Jeanette Gentele dela ut yatzy i betyg med svenskans tärningar ("sex sexor!")?
Jag bävar.

Vad jag tyckte?

Alltså "Flickan som lekte med elden" handlar den här gången om traffickingskurkar. Inte för att man får veta något om dem. De bara flimrar förbi som MC-knuttar utan egentlig karaktär. Filmen utspelar sig mest på tidningsreaktioner och bland dem som ska lösa brotten. Tidskriften Millenium är hela härvan på spåren. Men bovarna mördar deras inhyrde journalist samt genusvetaren (haha) som skrivit en avhandling om människohandel, så Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist jagar, men på olika håll.
Nu får jag inte betalt för den här texten så jag orkar inte gå in mer på handlingen. Jag tycker att den fungerar som en underhållande deckare. Men jag har vissa invändingar.
- Lisbeth Salander är en Hacker. Allsmäktig dessutom. Vem tror på hackers egentligen? Det är ju en jättegammal grej från 90-talet, en slags boogiemansaga för IT-ålderns osnutna babyår. Det går inte att ta på allvar. Och framförallt är det sjukt ospännande att titta på.
- Lisbeth Salanders stil. Vad är det? En slags blandning mellan emo och riotflata? Det känns inte äkta. Snarare som en äldre icke-kulturinsatt mans slarviga uppfattnng av hur en emo-riotflata skulle kunna se ut. Tuff uppväxt attraherar ett slags semi-subkulturellt modeval? Men detta står och faller på att Lisbeth ständigt är ensam och inte verkar göra något annat än att käka gorbys piroger och greja med sin dator. En sponströja med tryck från datorspelet "Doom 3" hade passat henne bättre. Nu blir hela grejen som en påmålad tatuering. Och Lisbeth målar sig med mimarsmink när hon vill se badass ut, istället för t ex corpsepaint, och klär ut sig till en medlem ur boomfunk MC:s när hon är undercover. Micke Nyqvists karaktär är dock finslipad i sin meningslöshet. Han är som en neutral spelpjäs som flyttas runt lite mellan olika rum. Totalt tom på minsta mänskliga eller omänskliga nyans.
- Och så språket: "var inte barnslig, även jag tvivlar på Lisbeths skuld". Vem pratar så?

Töntigast är att "Flickan som lekte med elden" förvandlas till en James Bond-film noir i slutet. Den onde brännskadade patriarken förolämpar Lisbeth med "din mamma var en hora" och redogör sedan för sina utförda diaboliska planer med en stum muskelknutte vid sin sida. En stor luns som klyshigt nog "inte känner någon smärta" enligt spelets alla regler.
Eller förlåt, vänta. Skrev jag att det var det töntigaste? Då blev det fel. pow-pow-Paolo Roberto som spelar sig själv är töntigast, det är han alltid.

16 comments:

Grovt Initiativ said...

roberto som sig själv? detta måste jag se. lär ju vara behållningen, töntigt eller ej. han är väl bara sig själv och filmen kan då inte lastas för hans töntighet.

Kristoffer Viita said...

Jag tycker att en film som försöker vara realistisk genom att använda riktiga personer, men som använder personer som är för töntiga för att vara på riktigt, är töntig.

teg said...

du är en så bra tyck-till:are! jag älskar detta.
varför jobbar du inte på dn kultur?

Medelklassman said...

På något sätt visste jag allt detta utan att ha sett filmen. Och efter att ha läst 50 sidor i boken innan jag tröttnade.

Men tack för bekräftelsen att jag inte missat något.

Anonymous said...

Ha, ha, genusvetare. Det måste ha varit hon Eva Lundgren.

stubb-brytar´n said...

Öh..Är bilden på riktigt? typ nåt officiellt eller så?

Ser ut som en sån där apgful customcover som 17-åriga killar sitter och knåpar ihop för sina piratbrända rullar.

Kristoffer Viita said...
This comment has been removed by the author.
Kristoffer Viita said...

Teg: Tack för uppskattningen friendo! Det där med DN frågar jag mig själv varje dag. De kommer väl fatta så småninngom de också, alla är inte lika snabba som dig.

30+: Varsågod och anytime.

Anonym: Eva Lundgren?

Den Ystre: Jag vet! Episkt ful bild och det där är filmaffischen. Den officiella. Förutom det uppenbart korkade med att hänga mot en bil som kan explodera har frågan om hur hon inte bränner asset kommit upp.

Anonymous said...

LOL:

"var inte barnslig, även jag tvivlar på Lisbeths skuld"

chops said...

Läste böckerna en vecka i somras. Sjukt dåliga. Upprörande. Och filmerna är väl någon slags ännu sossigare version av dessa. Svenskt när det är som sämst.

Josefine said...

"Män som hatar kvinnor" var så fruktansvärt tråkig. En stund kände jag förakt för min pojkvän som fått mig att se den på bio och betala för det(!). Sen föraktade jag bara mig själv för att jag gick med när jag redan visste att jag skulle hata den eftersom nämnde pojkvän hade lyssnat på ljudboken och berättat hela historien redan innan. "Flickan som lekte med elden" får han i alla fall se ensam. Orkar inte se Rapace sura (eller den där sminkningen som jag sett i nån trailer - herre gud!) och Nyqvist mummelstamma fram fler repliker.

stubb-brytar´n said...

Apropå Jeanette Gentele på SvD - henne slutade jag läsa efter att ha sett att hon hyllade tv-fiaskot Snapphanar med högsta betyg, samt även gav full pott till det värdelösa pekoralet "Den nya människan". Jan-Olov Andersson i en kvinnas skepnad, med något bättre vokabulär. Bedrägligt..

Grovt Initiativ said...

jag tycker du ska ta plats på svd eller nåt istället så kan du och djuphammar ha beef med shootouts och allt.

NGW said...

@ den ystre - för att inte tala om att han gav Indiana Jones 3 en femma :O

lj said...

"Snarare som en äldre icke-kulturinsatt mans slarviga uppfattnng av hur en emo-riotflata skulle kunna se ut. Tuff uppväxt attraherar ett slags semi-subkulturellt modeval?"

EXAKT så! välvilligt gubbsjuk. sen är man förstås lite besviken att de "tuffa" t-shirts med rebelliska texttryck som salander hade i första boken inte finns med i filmen.

Sara said...

Lisbeth Salander är så jävla barnslig. De har bara tagit en vacker kvinna och spökat ut henne i "tuffa" kläder, så att alla landsbyggd-dummies (dvs svenskar) verkligen ska fatta hur svår och hård hon är.

Och vad är mer hårt och svårt än en gotharbrud liksom? Synd att hon är så jävla tramsig i filmen... Att inte skaka hand med folk ska väl vara ett tecken på hennes självständighet och "jag-gör-minsann-som-jag-vill", men det är så jäkla löjligt. Usch.