Showing posts with label Sommar. Show all posts
Showing posts with label Sommar. Show all posts

Friday, February 22, 2008

The one you have for life, baby

Goodbye Zebras är ingen musikblogg, men idag gör jag ett undantag.

Igår var en seg kväll. Basutbudet och beat hospitality spelade på Uppåt framåt, jag var ganska peppad eftersom jag spenderat mina senaste dagar som Howard Hughes. Självklart kom jag aldrig dit eftersom alla jag bad eskortera mig gav mig fingret rätt i ansiktet. Någon var skyldig OG två lax, någon annan hade sex med en svan medan andra inte ens behagade svara på sms. Istället åkte jag förbi bloggkollektivet vända kappan efter vinden, men det enda jag fick där var örfilar i ansiktet och glåpord kastade efter mig. Så jag åkte hem och kollade lite bloggar, hos Annika Flynner blev inte ens mina kommentarer godkända som läsvärda, och jag kände hur mitt värde som människa sjönk vidare nedåt.
Sedan, i brist på egentlig sökarenergi, såg jag världens sämsta film.
Den handlade om en tjej som blev torterad och könsstympad i en källarhåla, Fruktansvärt vidrig och grafisk var den. När filmen var slut mådde jag så jävla dåligt att jag ville gråta. Jag försökte bota mitt humör genom att slå på South Parkfilmen "bigger, longer" på quicksilverscreen.
Ååh jag hörde hur intromelodin av "mountain Town" började balsamera min själ - trodde jag, filmen var nämligen dubbad på italienska. Tårarna började rinna och jag kände mig helt förstörd, vad skulle jag göra? I ren desperation såg jag senaste avsnittet av In treatment, HBOs nya en-halvtimme-straight-up-terapi-serie. Och avsnittet handlade om en tonårstjej som ville ta livet av sig, detta efter att hon legat med sn gymnastinstruktör och sedan fått höra av en annan kille att hon "Fucks like she was sexually abused".
Sen somnade jag, förmodligen av ren känslomässig utmattning.

Jag vaknade upp till oljeplattformsvädret (c Anders Teglund) vi har här i Göteborg och kollade mailen för att mötas av ett nytt mail som informerade mig om att "Vi måste tyvärr lämna dig ett negativt besked angående din ansökan till semestervikariat" En slags pre-depressionsfas började krypa sig på...

Men av en ren slump gick jag in på en myspacesida med några fantistiska människor som spolade bort allt, och nu menar jag allt det här hemska från gårdagen. Jag blev kär i hela världen och nyfödd igen, det var helt fantastiskt. Som om Beach Boys och Air France älskade till softa electrobeats. Tack.



Pacific!


Om sommar, kärlek, dans och skönhet är planeter, då är Pacific! deras sol.

Friday, July 20, 2007

Sommar i P1



Lyssnar idag till Gunilla Von Platens sommarprogram i P1:

"I mitt program skall jag prata om den fantastiska resa jag gjort i mitt liv. Från att mina föräldrar flydde från Turkiet och min mamma blev skjuten till den entreprenör jag är idag"

Ja, låter det kul eller? Nej just precis. Det är svintråkigt, Von platen är extra irriterande när det gäller hennes tal. Hon sätter liksom punkt mitt i meningarna när hon pratar. Såhär: "Ja, jag var rädd så jag vågade inte. Öppna dörren innan jag kikade. Genom nyckelhålet".
Jaha så du kom på att kundservice var efterfrågat på marknaden, vad intressant. Berätta mer! Och det har förresten med din mammas död att göra på vilket sätt? Eller ville du bara att vi skulle veta att hon dött? Blivit mördad? Ok nu vet jag. Hon är död. Så berätta nu mer om hur du "med tårar i ögonen" var tvungen att sparka hälften av dina anställda... *Radio off*

Jag har ju som vanligt missat ett par pratare. Men utöver svinduktiga spanaren Jessika Gedin och vissa bitar av Journalisten-med-hjärtat-på-rätta-stället Gustav Fridolins, och Filip & Fredriks program så är det ganska fattigt. Camilla Läckberg häromdagen var en sjukt jobbig upplevelse. Men det har ju redan Schulman och hans bride-to-be gett henne tillräckligt med skit för. Och varför spelar nästan alla så pissigt dålig musik?

Nu ska jag fan ha kaffe.