Julens hjältar

Det har varit en jul i vanlig fet bemärkelse. Mat från medeltiden men tyvärr ingen av den dåtida moraliskt okunniga underhållningen. Istället har vi, eftersom vi tvingats umgås med varandra, samlats kring en annan urgammal form av nöje: TV. På samma sätt som en ung Woody Allen kurade ihop sig framför en knastrig radioapparat på 30-talet blev vi också än en gång beroende av andras val i form av programtablåer. Precis som allt annat under jul dominerade upprepningens och icke-variationens filosofi.
Här är JUL-TVs fem ambassadörer, rangordnade efter mesta medverkan.


1. Tim Allen.
På Julafton visade femman julfilmen "Nu är det Jul igen", där Tim Allen spelar ensamstående farsa som plötsligt upptäcker att han är utvald att bli ny röd tomtefar för hela världen. Inget konstigt med det, förutom att fyran började visa uppföljaren "Nu är det jul igen - 2" - innan femmans film rullat färdigt (båda filmerna innehöll av oklar anledning barnskådespelare som porträtterade tomtens 1000 år gamla nissar). När slutet på den första "Nu är det jul igen" började närma sig, startade trean "Frosty the snow man", en julkomedi för hela familjen där Tim Allen spelar medelklassfarsa som tillsammans med en magiskt snögubbe räddar hela julen.
I uppskattningsvis en halvtimme var Tim Allen alltså i tre kanaler samtidigt på julafton. Det kallar jag att effektivt sälja sitt varumärke med nishat entreprenörskap.

Slutgiltigt Tim Allen Count: III (över ett spann på knappa tre timmar)
)
2. Chevy Chase
Ingen julafton är komplett utan ett slappt öga på "Ett päron till farsa firar jul". Som jag tror gick på femman, tyvärr exakt samtidigt som golfkomedin "Tom i Bollen" (Caddyshack) på nian, vilket skapade ett plågsamt zappande. Det kändes i efterhand som en lätt prövning då nian på juldagen mycket riktigt visade superbajsmackan "Tom i Bollen 2".

Slutgiltigt Chevycount: III


3. Sylvester Stallone
Okej att fyran började räkna ner innan jul med Rambo I och II, för att sedan på självaste julafton slå till med trean (där Stallone slåss jämte de godhjärtade talibanerna i Afghanistan). Juldagsnatten bjöd inget mindre än mästerverket "Demolition Man". Där Stallone tinas upp i en skrämmande konservativ framtid för att jaga rätt på en gammal barbariskt brottsling spelad av Wesley Snipes. Svidande kritik mot kontrollsamhället. Särskilt de automatiserade böterna som spottas fram varje gång Sly yttrar en svordom.

Slutgiltig Stallonecount (över ett spann på fyra dagar): IV


4. Denzel Washington
Jag vet inte vad filmerna hette eller varför de var på samtidigt mitt på juldagen. Men en sak är säker som dalocs säkerhetsdörrar: Det finns något konstant analt över Denzel Washington.
Slutgiltig analcount: II


5. Ron Schneider
Rob var bäst innan sitt riktigt genombrottt mot freakfilmernas direkt till dvd-hylla. I "Ensam hemma 2, vilse i NY" och "Demolition man" spelar han nedtonat fjolliga karaktärer. En hotelluppassare respektive en polis som "aldrig lärt sig hantera våld".
Men det här var långt innan han blev en riktig hora. Dvs både "on and off screen".

Slutgiltigt Robcount: II

God jul.