Om South Parks Muhammedkarikatyr, GP Kultur 4/5

Efter att ”South Park” skapare hotats av självutnämnt farliga islamister har mediedebatten sugits ner i ett svart hål av meningslös newsmillisering.
Muhammed är världens vanligaste namn, trots det lät TV-kanalen Comedy Central censurera ljudet av de åtta bokstäverna efter att serien avbildat profeten Muhammed i en björndräkt. I Sverige har kanalen valt att inte visa avsnittet överhuvudtaget.

Den lilla New York-baserade extremistgruppen från ”revolutionmuslim.com” startades av en amerikansk-judisk konvertit (men beskrivs av Aftonbladet som "flera muslimska grupper"). Deras förslag har varit att seriens skapare Trey Parker och Matt Stone riskerar att sluta upp som filmaren Theo van Gogh (som mördades i Holland efter att ha gjort en islamkritisk dokumentär).
Censuren har förstås fått nätets troll, men också medier att sluta samman.
I den liberala satirshowen ”Daily Show” gav programledaren Jon Stewart hotsajtens upphovsmän sin ”go fuck yourself”-sång och Fox News störste gaphals Bill O'Reilly, känd för att be gäster med avvikande åsikter hålla käften, rusade till South Parks försvar att ”håna religioner” men menade att censur var rätt beslut med tanke på riskerna.
När jultomten kliver ut ur björnkostymen visar det sig dock att Muhammed aldrig avbildats i hela avsnittet (förutom som nedklottad streckgubbe varefter alla oroligt frågar sig ”Är det här okej?”).

Men ”South Park” har ju faktiskt avbildat Muhammed tidigare. I avsnittet ”Super Best Friends” från 2001 syns den muslimske profeten som del i ett superhjältekollektiv med religiösa figurer. Där Jesus, Buddha, Krishna, Joseph Smith och Muhammed alla slåss för rättvisa tillsammans. Då ville ”South Park” inte driva med religion, utan skapa en metafor för jämställdhet mellan de olika trosuppfattningarna. Även med ”Go God Go” (2006) ville satiren markera respekt för religionens betydelse. Avsnittet utspelar sig i en framtid där religioner är utrotade. Som en följd krigar istället olika extrema ateistgrupper om vems vetenskap som är störst och vilka ismer som är mest rationella.

Serien har däremot alltid ifrågasatt vad som är rimligt att göra i religionens namn. Att påven skyddar pedofiler, att scientologkyrkan tar betalt för att sprida science fiction som alternativ psykologi, eller att ett fåtal självutnämnda representanter för islam håller Muhammeds avbild gisslan med hot om våld.
South Park bygger på kritik mot all slags fundamentalism. Tyvärr har medieklimatet blivit en helikopterplattform för just vinklad gapighet. Allt tal om yttrandefrihet hamnar i samma svartvita Lars Vilks-fälla. Något som mer och mer liknar en tjurskallig k-märkt kamp för rätten att skrika ”negerboll”.

Publicerad i GP Kultur 4/5