Polygami ligger på samma avstånd som ett långdistansmaraton bort från västvärldens tvåsamhetsnorm. Åtminstone i våra allmängiltiga fikarumsmedvetanden. Men trots normen håller vi på och omdefinierar hur den traditionella familjebildningen får se ut. Men visst är vi överens om att månggifte är ganska knäppt?
Serien "Big Love", om familjen Hendrickson i Mormonstaten Utah i USA startade sin tredje säsong på amerikanska HBO i januari. Där är det tydligt att en familj med en man och tre fruar är en precis lika bra, eller rutten idé, som en typisk kärnfamiljskonstellation.
Familjen på totalt tolv personer är djupt troende mormoner och lever i en slags subkulturell gren inom religionen. Deras syn på livet är som en kort stund på jorden där målet är att samla ihop en så stor familj som möjligt innan de tillbringar evigheten tillsammans. Och det är ju rätt logiskt, att man vill ha så många som möjligt att hänga med om man ändå måste göra det i en evighet.
I tredje säsongen av "Big Love" försöker husets överhuvud Bill utöka familjen med en fjärde fru. Serbiska Ana delar inte precis resten av familjens religiösa tradition och kärleken gör att hon tvingas kompromissa med sin moderna identitet, även om hon ser en dubbelmoral i det patriarkala systemet när hon blir utskälld för att hon träffat en annan välbyggd man utöver Bill.
Med Ana som tillskott i familjen blir det vidare bristningar bland de tre fruarna Barb, Marge (som för övrigt har en gullig blogg på HBOs hemsida) och Nikki. Den sistnämnda har det jobbigt som det är när hennes farsa och sektledare Roman genomgår en våldtäktsrättegång. Nikki slits mellan lojaliteten till pappan och sin man som vill se Roman skaka galler i helvetet. Den sliskige pappan har dock dubbats till profet bland bonnläpparna som bosatt sig utanför samhället. Han är svårantastlig inom den hårt slutna polygamikretsen trots att han (så klart att han har) förgripit sig på två 15-åriga flickor och tvingat dem att gifta sig med honom.
Hans dotter Nikki är tredje säsongens självhatande och starkast lysande stjärna, spelad av en alltid briljant Chloë Sevigny. Hon jobbar så hårt för att se hennes far frikänd att hon knappt hinner känna efter i sin egna moraliska grund. Skulden fräter i henne från två håll vilket slutar i att hon knuffar en oväntad person nerför en trappa.
Även om Big Love är sprängfylld av bisarra intriger är de standardmoraliska och gruppdynamiska problem hos familjen Hendrickson på en lika mänsklig nivå som vilken sorts familj som helst. Det är därför serien inte känns spekulativt exotisk över religiösa övertygelser när den staplar jävligheter på polygamisterna axlar. Den visar på ett smakfullt dramatiskt sätt hur vi som tittar in genom glaset är lika stora fundamentalister när det gäller saker vi bryr oss om, som vår egen familj.
Publicerad i NSD 20/02/09
1 comment:
word.
Post a Comment