Livin' la vida Lo-cash

"UIP låter meddela att Transformers endast pressvisas i Stockholm, detta pga säkerhetsskäl."

En ofrivillig följetong fortsätter på Goodbye Zebras...

Det som stör mig mest är liksom inte att jag inte får se filmen, Transformers, en film om leksaker, big whup liksom. Det irriterande är att det gång på gång står i pressutskicken att den visas i Sthlm "av säkerhetsskäl".
WTF liksom? Om de nu är så rädda för att någon ska filma en cammad värdelös piratversion av deras kassa blockbuster så kan de väl hyra in nån securitasvakt som sneglar ut på oss i publiken i GBG. Hur dyrt kan det vara att anställa honom i två timmar? Och varför skulle Stockholm vara säkrare än Göteborg? Det handlar självklart inte om säkerhet, utan att filmbolaget skiter i Göteborg. No? Prove me wrong.

Så Yeah, då får man börja tänka fattigt igen.

Big trouble in little Gothenburg

Damn, de här John Carpenterfilmerna har blivit som en drog. Åtminstone de som gjordes innan sena 90-talet. då gjorde gamle John misstaget att steka kalkonbugare med Vampires och Ghost of Mars. Men innan dess bjöds vi på stor B-filmscharm i filmer som The Thing, Flykten från New York, They Live Osv. Ikväll kollade jag Big trouble in Little China (1986) med 80-talsfilmernas absoluta finsmakare Karl Linus. Det najjsa med Carpenter är att han känns så oslipad. Han kanske inte har alla pengar eller de största namnen. Men han har (eller hade) DIY-viljan som en äkta kultgubbe ska ha.

Kurt Russel spelar en bajsnödigt kaxig truckdriver vid namn Jack Burton. Linus gav honom den passande diagnosen "0 % självkänsla, 100% självförtroende". I alla fall så måste han dra en sväng till Chinatown för att collecta en skuld. Väl där visar det sig att typ alla kineser inte bara pysslar med kampsport utan, hör och häpna, även flexar svart magi och skjuter blixtar ut ögonen, sånt shit. Jack och hans kompisar babblar om om mystiska gamla legender hit och dit medans de springer omkring i olika gångar och tunnlar där de slåss mot onda, odöda, gamla trollkarlar och flygande ninjas. Allt detta i den lilla kärna i San Fransisco som kallas Chinatown, imponerande.
Själva "handlingen" är egentligen rent trams och jag kan ärligt säga att jag inte ens försökte hänga med. Jag fokuserade mest på filmens feel. Det är t ex fett skoj att alla, i synnerhet Kurt Russel spelar över hela tiden. Hans Jack Burton får lägga ut överanvända blötsura, fettstekta one-liners i pauserna mellan allt springande, runttramsande och fajtandes med monster byggda av billig plast:

"Like I told my last wife, I said, "Honey, I never drive faster than I can see, and besides... it's all in the reflexes"

"Ready? I was BORN ready."

"Son of a bitch must pay!"

"Everybody relax, I'm here"

"Would you just stop rubbing your body up against mine, because I can't concentrate when you do that" - Till Kim Catrall (Samantha i Sex and the city Y'know)

ÅÅh, det är ju soo obvious att Jack Burton är en total knock-off på Han-solo/Indiana Jones. men skitsamma. Det är ju roligt.

Två av mina andra vänner (Vi kan kalla dem Nils och Busy P) valde ikväll att titta på filmen Old School med Will Ferell. Kanske en av de tråkigaste filmer som finns i hela världen. Den handlar om att Will Ferell blir full, och springer naken. Han kallar sig Frank The tank, wow det rimmar. Är rim humor all of the sudden? Nae, döda den där skiten.

"scenen då Will Ferrell springer naken är typ bäst! , fan vad jag dog första gången jag såg den.. bäst då hans fru kommer också! hahaha!"  - Nils Wallin

Glory Boat

Linus erbjöds gratisbiljetter till Accelerator men dissade dem för att komma och dricka öl med mig. Mycket snäll man.
Vi drog till Glory-Boaten och träffade Glory-Lina, hon såg oss längst bak i kön och bara:

Lina: - Gå förbi kön. Säg att ni står på listan!
Jag: - Ah grymt, men vad ska vi säga för namn?
Lina: - Äääh men säg bara nåt, eller säg Jesper +1.

Så vi valsar förbi den uppskattningsvis 25 minuter långa kön...

Jag: - Hej , vi står på listan. Jesper + 1
Vakt: Jaja, välkomna. Öhj! Har du leg förresten?
Vakten sneglar på mitt leg där jag för ungefär 5 år sedan skrivit min barnsliga autograf med "Kristoffer Viita".
Vakt: Välkommen.

DJ Mehdi och Krazy Fiesta gav mig nästan tinnitus och jag svettades "som i en boxningsring".
Det var väldigt fint. Fredag och Lördag kan dra åt helvete from now on. Torsdag är "det nya".


PS. Henrik Berggren var ute i svängen som vanligt, ikväll mästrandes en vit fiskarhatt.

Frid!

Elin Alvemark vs Farbror Beta

Jag har hittat Bloggosfärens yin och yang, Jesus och Antikrist, Biggie och 2pac eller varför inte Irael och Palestina. Såhär: Jag läser väldigt många bloggar, två av dem jag återkommer till är Elin Alvemarks - Kärlek är allt och Farbror Betas imuglybutivegotablog..

Elin Alvemark är DJ och debattör, hon skriver argt som fan. Hon hatar patriarkatet. Hon gillade inte det där sex-samtalet i Bon, hon är arg på p-pillret. Men hon verkar i grund och botten tycka om ganska basic saker, som att man ska vara snälla mot varandra. Jag gillar bloggen eftersom Elin är så extremt intelligent även om texterna ibland får min manlighet att kännas helt överflödig. Det gäller att läsa genom samma filter som (de gamla krönikorna av) Linda Skugge. Fatta att "Man" inte är du, det är några idioter på en sportbar som går hem och spöar sina fruar när Sverige fått pisk av Finland i ishocky. Man måste med andra ord palla ganska grova generaliseringar. Elin gillar heller inte Porr, och menar att om man inte är helt jävla dum i huvudet så fattar man att det är förnedrande(!).

"Vidare är det alvarligt att män fostrar sig med porr. Tar med sig det i sängen och frikostigt delar med sig av detta till alla inblandade (kvinnor konsumerar också porr jag vet, kvinnor är likt män produkter av patriarkatet). Porr är kvinnoförnedrande i sin estetik. Hur jävla svårt ska det vara att se? Det ser ju vem fan som helst! Tänder man på förnedring okej. Att tända på förnedring är inte att förnedra. Men det är idiotiskt att hävda att det INTE är förnedring det är frågan om i porr! Hävdar man det så går man från att konsumera förnedring till att förnedra. Håll två tankar i huvudet säger Katrine. Då tar vi diskussionen därifrån. Sexualitet som GRUNDAS på en förnedringsestetik ? är det koolt?"

Farbor Beta på imuglybutivegotablog vet att porr är förnedrande. Och han gillar det. Det är väldigt kvinnocyniska texter ur ett extremt manligt perspektiv, dvs raka motsatsen till Elins blogg. Eftersom jag har långt kvar att vandra innan jag omfamnar nån slags androgyn identitet så kommer jag nog gilla Farbror Betas blogg bättre än Elins. Det har kanske inte heller så mycket med manligt eller kvinnligt att göra, utan snarare att Betas tankar ibland ligger läskigt nära mina egna. Beta har på senaste tiden gett sig på ämnet jämlikhet:

"Alltså: Ett finger i röven är på ett teoretiskt plan en omkullkastning av könsmaktsordningen, där kvinnans tillåts ta sig friheter och inkräkta på det manligaste området som finns: penetrationen. Det är ett steg närmre jämlikhet, och jämlikhet är som vi alla vet ungefär så gay det kan bli.

Omdöme: Jag säger inte nej om hon kör upp ett finger, men för varje stöt mot prostatan lossnar några av mina brösthår."

Frågan jag ställer mig själv när den här enorma kontrasten blir tydlig är, hur kan jag överhuvudtaget gilla både Elin och Beta? Borde inte min hjärna explodera av beslutsångest? Det är förmodligen helt sjukt att inte välja sida, but I shall do no such thing.

Vykort från Prag

En vän till mig som jag inte träffat på väldigt länge kontaktade mig idag via ett ökänt chattprogram kallat msn. Denne vän har länge tjatat och gnällt om att få vara med i bloggen. Vi kan kalla honom Micke, eftersom han heter så. Micke messade, Jag svarade inte på något eftersom jag tatt mig själv en god tupplur. Men såhär såg det ut:

micke säger:
billigast oel i varlden ar att foredra
micke säger:
prague is a motherfucker!!!
micke säger:
man ar ju mest full hela tiden
micke säger:
hoppas allt ar bra!
micke säger:
bygden
micke säger:
hembygden
micke säger:
inte hembydgen
micke säger:
och du skall forestalla en journalist!
micke säger:
kukukuk

Notera alltså att Micke aldrig fick något svar, ingen morot att bita i. Men han hade tillräckligt med energi ändå. Bara fortsatte mangla på, quite impressive

Gästbloggen: Hembygdens charm och förfall

Att komma hem till sin före detta hemstad är alltid en upplevelse. Jag uppskattar upplevelser eftersom det är dom som skapar livet och gör det spännande. Det jag dock inte gillar är upplevelser tuffandes på repeat som en låt på en kass skiva. Om det åtminstone hade varit Trentemoller som gick runt runt, men hör jag "sommaren är kort" om och om igen tappar jag helt enkelt lusten. Att åka hem är en sådan upplevelse. Nada har förändrats, eventuellt har en korsning gjorts om till rondell men det är en skillnad så liten att den helt saknar betydelse.

Igår kom jag hem. Det regnade. Min familj såg ut som de alltid har gjort, kanske en smula äldre. Mina s.k. vänner har inte heller förändrats särskilt mycket. Samtalen kretsar runt samma ämnen som för tre år sedan och jag tror varje gång att världen har stått stilla under tiden jag har varit borta. Är det möjligt? Jag är beredd att tro på en högre fysisk lag som säger att det faktiskt är möjligt. Jag har aldrig haft mycket till övers för folk som är dryga och ser ner på andra men nu måste jag acceptera faktum och inse att jag nog är en sån själv. Och jag tycker dessutom att det är helt okej. När man kommer hem efter en tid på annan mark och med ett helt nytt liv och inser att man inte längre har något gemensamt med ens gamla kompisar är det å ena sidan sorgligt. Men samtidigt en befrielse – man märker att man själv har tagit steg framåt och inte kör kvar i gamla hjulspår. De märker det knappast själva, man tenderar ju att ganska snabbt anpassa sig till unkna rum när man sitter där själv.

Alla får ju göra som de vill i livet. Men att själv bli tvingad att gå tillbaka till den roll man hade för tre år sedan känns motbjudande. Och det är precis det man tvingas göra när man kommer hem. Visst kan det vara enkelt att bara gå tillbaka i tiden men livet ska inte vara enkelt. Bekvämlighet är något som kan verka förödande och det är kanske just den egenskapen som lyser extra starkt här. Det är till och med så att det kanske inte är aftonsolen som lyser upp norr, utan bekvämlighetens lykta som vägrar brinna ut.
Denna gång ska jag göra en ny upplevelse av detta och undvika följande punkter:

1. Att gå på fester och prata om hur roligt gymnasietiden var och hur den var den bästa tiden i livet. Det var inte den bästa tiden i livet, och om det nu är så kan man ju fundera över om man eventuellt borde göra nåt åt sitt nuvarande liv.
2. Heja på folk på stan och höra hur livet är nuförtiden och hamna i en konversation som eskalerar i ett samtal där man skryter om vem som har kommit längst i livet och uppnått mest. Jag är inte intresserad av en sådan tävling, och vinnaren är allt som oftast den största förloraren.
3. Hamna i sällskap där gammal rang och status fortfarande betyder något. Det är en patetisk skara människor som inte är värda min uppmärksamhet.
4. Umgås med folk som fortfarande bor hemma. Det är bara äckligt och påminner starkt om den italienska mamma-kulturen som får mig att vilja spy.

Men, en del saker är självklart fantastiska här. Som att vara ledig och lära sig uppskatta sitt vardagliga liv som gör sig gällande de resterande tio månader om året. Och mamma såklart, i passande dos.

// Girl at songwriter's party

Pressvisningen inställd!

"Måste tyvärr meddela att pressvisningen ej blir av på Die Hard. Tåget som filmen finns på sitter fast någonstans kring Laxå och beräknas inte komma till Gbg förrän tidigast 14,30.
De första ord föreställningarna imorgon går kl 15.00 på Biopalatset och 15.15 på Bergakungen."

Tack, tack så mycket för informationen. Om de fått för sig att jag tänker börja betala för bio gör de sig inget besvär. Jag kommer med andra ord aldrig se Die Hard 4.0, om ingen bjuder mig på bio eller köper mig filmen i present vilket i bästa fall skulle uppskattas milt. Men Alltså, vad fan är dealen? Är Göteborg the Twilight Zone of blockbusters eller? Första Spider-man 3, sedan Pirates and now this shit! Det är ju nästan så att man blir lite semi-upprörd. Jag har för övrigt slutat tro på slumpen för länge sedan.