Showing posts with label Fest. Show all posts
Showing posts with label Fest. Show all posts

Saturday, January 19, 2008

P3 GULD (och sagan om de två förfesterna)



Jag har på senaste tiden märkt att mitt läsarantal ökat kraftigt, för att sedan lika hastigt mattas av. Orsaken kan inte vara någon annan än att jag tog en paus från rätt så lättköpta betraktelser och kassa ordvitsar, till att faktiskt leverera något med lite tanke bakom. Nämligen en lång akademisk essä som de flesta av er säkert inte ens orkade läsa, lata som ni är. Därför kan jag med stort nöje presentera följande text som ett återvändande till det enkla, ointellektuella. Idiotiskt för idioter, eller skit ska skit ha - som det ju heter. Så utan further adu ger jag er: Fester, namedroppings och kändisspotting.

Förfest nummer ett:
var en inflyttningsvariant. Det var Rodeos klubbredaktör i Göteborg, Isabel Nellde, som flyttat in andra hand i sin 17:e lägenhet. Lägenhetsinnehavaren var en typ med mycket högt kulturellt kapital. På väggarna hängde posters från Bergmans filmer Tystnaden och Persona. I köket fanns en enorm poster till Andrei Tarkovskys Offret , förmodligen den mest ofilmiska filmaffisch jag sett. Bara svart text mot vit bakrund och så några tidningscitat och betyg inslängda i botten. Men den var cool, glömde jag skriva tidigare.
Jag samtalade med en filmregissör (som jag tyvärr inte minns namnet på) som menade att det var typiskt, då Offret enligt denne var Tarkovskys sämsta film. Någon berättade om hur bäng de blivit på någon resa medan halva wifebeaterlovekollektivet turades om med att toppa varandras låtval av RnB på stereon. Själv hade jag rätt trevligt och blev inbegripen i en diskussion om de bästa Jean-Claude Van Dammefilmerna. Så småningom blev det dock dags att dra vidare.

Vägen mellan festerna:
Var kall och blöt.

Förfest nummer två:
Var hemma hosGustav Annerblom och hans flickvän Fia. De hade kopplat ihop teven med sin laptop och kunde alltså Youtuba ut såna här partymaxare genom teven. Klubbarrangören satt sedan och surfade genom en massa bootyvideos och så småningom även bodybuildervidoes. The Touch var också där. Johan blev väldans uppspelt när jag berättade om mitt våldssportande och förklarade att han var sugen på att börja träna, men att hans gym verkade lite svårt för nybörjare med tanke på att klientelen mest består av Original Gangstersmedlemmar. Nu har jag utlovat privatlektioner.

P3 GULDFESTEN:

P3 guld är en gala som jag inte tror så många minns vinnarna av, förutom vinnarna själva då, som ju har det fysiska priset hemma som en konstant påminnelse. Men att annordna prisutdelning med efterföljande ryggdunkande och inbördes beundran är förstås trivsamt för alla med äran att tillåtas medverka i sammanhanget. Vilket jag och sällskapet jag hängde med hade, åtminstone på festen efter galan.
Hur det gick till tänker jag inte redogöra för i detaljer, men det var åtminstone mycket tack vare Sveriges Radio.
Festen var benägen på avenyn i någon hotelliknande byggnad. Kanske var det ett hotall? Jag hade på dagen precis fått igen två tentor som gått ganska bra och tänkte att jag skulle bli full, och det utan att betänka eventuella konsekvenser. Som idag lyser med sin huvudsprängande närvaro.
Jag blev bjuden på sprit och öl och dansade sedan med två bortgifta fruar som båda hette Maria. Vilket var skönt då jag helt slapp oroa mig över om jag såg cool ut eller inte.

Maria Andersson i Sahara hotnights var väldigt söt, men verkade sur där hon strök omkring och såg besvärad ut över att det var så mycket folk. Annika Norlin var sjukt het, men tyvärr sittdansade hon, vilket drog ned intrycket en smula. Navid Modidiri från filmkrönikan var väldigt glad, och det borde bero på alla Bergmanfilmer han ser?
Den där killen från musikbyrån lyckades se ut som att han stod helt still trots att han rörde sig på dansgolvet. Någon kille från The Ark såg ut att vilja omdefiniera begreppet "kläder" med ett par klistertighta ljusgröna stuprörsjeans.

Salem Al fakir var liten.

Och när jag skulle göra ett av många kommande besök på toaletten fick jag kissa bredvid självaste Arn Magnusson. Jag som trodde att han bara vara ett av TV4s och Jan Guillous många hjärnspöken, men Arn var livs levande aspackad.

Friday, December 28, 2007

Årets hemvändare


Smoke good, eat good. Drink good, fuck good. Comin to the club stuntin' like how you should...

Ungefär nåt sånt som Swizz rhymar om hade jag planerat som min vistelse, efter en bejublad återkomst, i hemstaden Luleå. Nu blev det inte riktigt så. Vilket kanske inte borde ses som ett regelrätt misslyckande utan snarare som en katalysator till en bunt nya prioriteringar än ovan nämnda. Man får väl ändå säga att jag hade lite väl höga ambitioner.
Maten har åtminstone varit fet och ful, ungefär som jag förutspår att filmen om Arn är. Men gott har den smakat, precis som han säkert också gör, den där ynglingen som spelar huvudrollen som just Arn.

Julafton: Jag fick en eltandborste i julklapp och jag såg sista hälften av Kalle Anka tillsammans med en påse chips som vaggade mig till sömns.

Juldagen:
Prince Highland och Minttu, inte direkt sticky och cristal, men vad gör man inte för att jaga bort nykterheten i Norénska tider? Förfesten var skitrolig även om den till en början var lite könssegregerad. Vi killar började krama om varandra och höll oss mest i köket där vi uppspelt gav varandra komplimanger. Tjejerna hängde med varandra och satt och viskade saker till varandra i någon soffa. Förmodligen diskuterade de snuskiga saker. Typ vilka Ikeamöbler de skulle inreda sina lägenheter med härnäst. Så småningom vinkade jag till en tjej och en av killarna pratade med en annan. Det tog sig mer efter ett tag och jag såg inga kval i att dricka Minttu direkt från flaskan. På klubb kultur blev det många ryggdunkningar och "Hur går det med (insert valfritt yrke el plugg)?". Det var svinbra musik, till och med överljushårda technon Vitalic smällde på till en ongoing jävla kaskad av stroboskop.

Åter igen fick representanter av det kvinnliga könet för sig att återta begreppet "sexual Harassment" från oss män. Jag fick Odiskret mycket hands-on-ass-attention av två olika kvinnor under kvällens gång. Min vän Gordon fick dock en ännu tyngre form av uppmärksamhet, nämligen en hel hand innanför sina kalsonger. Jaja, antar att det bara är att acceptera tidens anda och kanske försöka återta "stå stilla bli stött på" från brudarna. Som sagt: det är skönt att slippa vara subjekt. Man sparar en jävla massa energi. Det sämsta är dock att tjejer inte lärt sig fortsättningen i sin resa att bli de nya subjekten. Det vill säga vad de ska följa upp sitt tafsande med, t ex förslag om könsumgänge eller helt enkelt ett avancerande i kladdandet för att sedan leda hem pojkvaskern i ett osynligt koppel. Alternativt få en örfil, en äcklad blick eller en drink kastad i nyllet.
Hur som helst välkomnar jag de nya tiderna. Det ska bli skönt att slippa tänka så mycket hela tiden.
Fast det klart, jag har alltid varit lite före min tid. Och om jag tänkt till lite och kanske till och med vågat mig på lite sexual harassment så hade jag inte behövt bevittna hur mitt span i småtimmarna efter att ha kallat mig "så trendig" strax blev uppskopad och ivägburen på en piggybackride av ett annat fittansikte.

Annandagen: Folköl och höglandstobak igen alltså. Och förfest hemma hos det fina musikersnillet Petter Granberg tillsammans med det lika fine musikersnillet Karl Linus och givetvis en massa andra människor också, en del söta tjejer och killar typ. Andra inte lika söta.
Petter vad trött men ändå väldigt rolig, och när vi anlänt till klubben senare på kvällen kom en tjej fram och bet honom i örat. Det var något vackert med det tyckte jag.
Innan dess:
Jag fick en fin Wing-man i och med Joakim Sundell som förklarade för någon tjej att "Kristoffer har druckit blod ikväll". Sen dödade vi dansgolvet till Nils Js val av True Faith med New Order. En snubbe som typ driver nån klubb och säljer kläder och så rättade mig när jag norrländskt berättade om hur klubb kultur spelat Vitalic. Jag uttalade det "VitAAAlik" och han såg på mig som ett frågetecken men rättade mig sedan "jaha du menar vitta-lick?".
Tidigare:
En jag känt sedan gymnasiet verkade plötsligt se det som en ohyggligt stor uppoffring att frammana en hälsning, ja gud vad jobbigt. Jag menar, jag fattar om man är en hater, i så fall kan man ju be någon dra åt helvete och sen är det bra med det. Grow some fucking balls liksom. Eller lär dig de sociala koderna som verkar i samhället. Sånt där som "hej" och "hej då" är en bra nybörjarkurs, konsultera morsan för vidare undervisning.
Senare:
Ytterligare en duktig svensk musiker ville prata lite om kampsport med mig, något som jag ju ibland ägnar mig åt. Tyvärr hade jag inget vettigt att säga eftersom jag inte hänger med ens i vad som händer under Storgatans halkiga uppgörelser, allt svishar liksom förbi mig som i en dimma. Jag fick så sent som idag veta att Prideligan är uppköpt och nedlagd (fatta IDAG, jag har ingen koll). Och visst har jag sett sluggiga klipp från underdogsåpan The ultimate Fighter (en döv fighter, lite coolt!) Det jag däremot kan göra, är att bjuda på ett kort, men fint, klipp med två riktiga slagskämpar.



Resten av veckan har gått åt till att vördnadsfullt bygga ett imaginärt tempel för Paul Thomas Anderssons nya There will be blood som verkar vara något helt utomjordiskt bra. The playlist har skrivit en grymt peppande recension som jag dregglat litervis med saliv åt.



Och just det, jag har sportat lite också, fast bara lite. Och Imorgon åker jag hem till Göteborg, med Norrlandståget, på min födelsedag.
Kanske inte helt värdelöst, men halvtrist liksom. Ungefär som Bee-movie.


...


Learn a Beat.

Thursday, November 29, 2007

Top-4 osexigaste festerna

1. Fester med tråkiga (jobbiga) lekar. Som charader.
De här festerna är värst eftersom de förusätter att folket som kommer tycker om att spela teater. I regel har värden/värdinnan (oftast är det både och som gäller) gått estetisk linje - teater på gymnasiet och tycker självklart att det är alle mans baskunskap att med yvigt och pinsamt återhållsamt kroppsspråk försöka agera ut "Beck - spår i mörker".
Men hela den biten är egentligen inte särskilt störande, det osexiga är just att det måste "lekas". Begreppet "umgås" låter mossigt och tråkigt. "prata med varandra" är pretentiöst, här ska det "lekas", "skojas" och (i värsta fall) "mysas". Leka är någonting som barn gör, och något osexigare än barn kan jag inte tänka mig. Jo förresten, ordet "fredagsmys".

2. Heterosexuell tjejfest eller killfest.
Det råder en vanföreställing att de här två typerna av fester skulle vara annorlunda på något sätt. En killfest består liksom av ca fem unga män i 20-årsåldern som en fredagskväll sitter med varsin ölburk inknökade i en soffa i en ostädad lägenhet. De kollar på youtubeklipp och bilder av tjejer på facebook tillsammans. De äter kanske lite tacos och går sedan ut på krogen och känner sig tafatta. Jävligt socialt misslyckat och osexigt helt enkelt. En tjejfest är samma sak minus youtube (eller vad vet jag?) och enligt fördomen, lite renare. Att en tjejfest skulle vara något annat, något lite mer styrkande, något som ger tjejerna en slags kollektiv kraft eftersom de bara är med varandra är vanföreställningen. En tjejfest är precis lika (motvilligt) gay som en sk "Sausagefest". Det kanske låter konstigt men tjejer är nämligen inte delar av ett kollektiv som tänker likadant och ständigt känslomässigt växer av varandras sällskap. Och dessutom är de lika kåta (eller okåta) som killar, om ni inte visste det vill säga.

3. Firmafest.
Jag har inte medverkat på särskilt många, men det är ungefär likadant som när man gick i mellan och högstadiet: Det finns inte särskilt mycket gemensamt mellan dig och resten av människorna på firman. Du ser ned på dem och dem på dig. Ni hatar i tysthet medan en anställd sedan två år tillbaka äntligen tar mod till sig och nyper den kvinnliga chefen i rumpan.

4. Fotbollsfest
Vad är det för fest som redan från början förutsätter att chanserna för att skiten ska träffa fläkten, allt ska gå åt helvete och bli riktigt deppigt är MINST 50%? Och som för övrigt inte erbjuder den minsta möjlighet till sex. Dvs depression utan rejection, har ni hört något så dumt?

Bubblare: Chalmersfest, Piratpub

Sunday, October 28, 2007

Revymorgon




Kaj vaknade i ett mörkt rum och luktade på luften därinne. Det luktade sex. Han kände inte heller igen rummet, det var inte hans eget.

Golvet var täckt av tidnngpapper och i ett hörn stod en enorm målarduk. Han spottade en bokhylla med lite humaniora kurslitteraturböcker och en skivsamling med Leila K och Lars Winnerbäck. "LL" tänkte Kaj vitsigt innan han vände sig om för att se vem som andades i hans nacke.
Bredvid honom låg en mörkhyad tjej han inte kunde minnas namnet på. Hon hade en piercing i läppen och lite torkad saliv i ena mungipan. Hon sov djupt och snarkade högt.
Kaj var naken och kände hur det kliade på kroppen så han kliade lite. Han kände hur något kom krypande längs med innanlåret och upp mot magtrakten, det var skammen som gjorde sin förväntade entré. Stressen följde med på köpet. "Jag måste härifrån" tänkte han om och om igen i sitt huvud. När han smög sig ut från under täcket likt en ninja och sedan tittade ut genom fönstret för att fastställa vars i stan han befann sig visade det sig att han hamnat på Masthugget - som tur var inte så långt från hemmet.

"RRRRROOOOORRRR" lät det från sängen. Snarkningarna var de högsta Kaj någonsin hört. "Har jag legat med någon som snarkar sådär?" undrade han stillsamt. "Coolt" besvarade han sin egen fråga i huvudet. Men nu var det fan bäst att han tog tag i det här projektet innan hon vaknade och ville ha sex igen. Kaj hade bara dåliga erfarenheter från att försöka ligga i bakfullt tillstånd, oftast var hans motorik och balans ur fas och gjorde att hela akten blev som ett misslyckat cirkustrick, dvs smått tragikomiskt.

Kajs kläder och andra ägodelar låg utspridda över hela golvet. Tyst som en katt men kanske inte lika smidig om en, klädde han på sig och samlade ihop sockar, nycklar och kalsonger. "ROOOOOOOOOORRRRRRRRRRRRRRRRRR!" Snarket lät djuriskt den här gången och Kaj blev en smula förskräckt. "Vakna inte, vakna inte..." Mässade han för sig själv. Kaj började leta efter sin mobiltelefon, resten av sina prylar (oöppnad kondomförpackning och systembolagets presentgodis) kunde han leva utan, men mobilen skulle han i alla fall få med sig. Han letade i vad som kändes som en evighet och började få panik, han var tvungen att göra någonting mycket farligt. Nämligen ringa till mobilen för att höra var han tappat den. Och för detta ändamål lånade han tjejens telefon som duktigt låg placerad på nattduksbordet.

Kaj slog sina egna siffror och ställde sig väldigt redo för att så fort som möjligt kunna lokalisera sin telefon. Signalen med New orders True Faith var svag, och Kaj hade svårt att avläsa var den kom ifrån. Sedan märkte han att den kom från sängen. "NEJ!" skrek han till sig själv inne i skallen. Han lät signalen ljuda tills texraden "I feel so extraordinary
Somethings got a hold on." - Sedan tryckte han av. Mobiltelefonen låg under snarkartjejen. Alltså på fullaste allvar så hade hon av någon outgrundlig anledning valt att somna med en mobiltelefon skavandes i sidan. Kaj började gräva under henne vilket hon i sitt sömndruckna tillstånd tolkade som smekningar och "mmm"ade njutningsfullt. Kaj svettades i ansiktet och kände hur det kliade över hela hans rygg. Han fiskade ut mobilen och suckade så lättat han kunde utan att göra för mycket väsen. "RRRRRRRRRÅÅÅÅOOOOOOOOORRRCHCHHCHHSSH" bullrade det från sängen. "Okej, time to get the fuck outta dodge" tänkte Kaj och snörade upp sina skor och öppnade sedan ytterdörren. Innan han gick tittade han sig över axeln och fick en tanke, han log för sig själv. Sedan gick han ut i trapphuset och smällde igen dörren så hårt han kunde.

BAMM!

Sunday, October 21, 2007

Chalmersdrömmar



Jag hamnade på en arkitektfest hos den väl ansedda högskolan Chalmers i helgen. Och jag blev grymt besviken.

Jag hade förväntat mig knäppa glasögon och overallbärande pirater som hetsade varandra till oskyddat sex. Helt och hållet format av ecstacy och de brutalt höga tonerna av soundtracket till pirates of the Caribbean. Jag ville se det alla snackade om, den där smutsen. Firmafest-revansch och allt det där. Hur de äntligen kunde få "vara sig själva" och använda så mycket rekvisita tillsammans med alkoholen att de slutligen fick spya i sina blonda peruker och cowboyhattar.

Jag möttes dock av två skitsura snygga tjejer i overaller som var helt nyktra. Nere i festlokalen satt ungefär 20 pers och höll käften medans en jätteduktig DJ spelade hippa remixer på spank rocks "bump". Två tjejer dansade och resten av arkitekterna (eller vilka de nu var) satt intrycka i ett hörn. Ingen pratade eller raggade, några drack öl. Ingen knarkade och ingen hade klätt ut sig. Allt var precis som vanligt.

Chalmers, du har bedragit mig.

Sunday, September 30, 2007

Contact



Lördagskvällen i fragment:

Linus säger att han hatar logistik, så vi åker till Hisingen. Till en mörk, tyst lägenhet där vi leker lite med katter och pratar om fittstim. Lyssna på Frankes låt "Hisingen" - för precis så var det.

Vi röker inomhus hemma hos Laura Lee i Haga och lyssnar på Ceremony med New Order. Jag låtsas att jag är med i serien Spung 2.0.

Vi åker till en båt där Bröderna Kellerman ska ha gemensam releasefest, styrbord babord på kungsportsplatsen, Julia har ordnat så att vi står på listan. Yeah lyx.

Jag får SMS:

"Är det... Är det kul på båten? :( Sticky sög kuk...Lång och hård kuk" (00:38)

Börjar se seriefigurer överallt. Förutom hundbröderna är Råttan från serien där, krokodilen också.

"Han är ganska söt den där råttan" Säger en tjej på dansgolvet som ler.

Jag kissar och ställer ölen på ett element.

Ser Andrea Reuter från filmkrönikan på dansgolvet. Hon ser grym ut, jag försöker dansa lite extra coolt. Mest genom att halvöppna munnen i ett poserat arrogant manér. Om det fick någon effekt på henne är oklart i dagsläget. Jag kunde inte utläsa någon klar reaktion i stunden.

Sigge Eklund och Belinda Olsson driver omkring, röker gör de. Dansar inte, pratar med varandra, ser coola ut.

Dans dans dans, kvinnor, kvinnor och kvinnor med pojkvänner

Martin Kellerman rör sig uteslutande på en femmeters radie under hela kvällen. DJ-båset till baren och så tillbaka till DJ-båset. En konstig och full tjej börjar prata med honom och han ser irriterad ut.

Linus blir invinkad av en bartender som ger honom ett glas vin, kostnadsfritt. Linus frågar vem som bjuder och bartendern rycker på axlarna.

Klockan börjar bli 04, M Kellerman kommer fram och frågar "vill du ha öl?". "Ja jättegärna" Svarar jag och får den fulaste drinkbiljett jag någonsin sett. Känns som om någon klippt lite i en skokartong och sedan skrivit "Öl" med en grön tuschpenna på den lilla lappen. Det står till och med öl med ett sånt där norskt "Ö", alltså ett streck genom istället för prickar ovanpå. Jag dricker ölen.

Träffar bara folk från Luleå och Boden, nästan. Känns som Färjan, det är väl det enda som är jobbigt med kvällen.

Jag och Julia dansar med M Kellerman och någon i hans entourage, jag och Lars (råttan) som DJar får ögonkontakt. Han ser riktigt glad ut när jag slår med ravenäven i luften och följer mitt exempel. Jag skruvar då självklart upp luftboxandet en nivå till och råkar smacka till entouragets öl som spills ut över Kellermans nya fina svarta skjorta. Heh.


De tänder i taket, prat om efterfest. Bam Bam på Rio Rio? "Har Lina gästlistan?" Frågar jag "Lina är gästlistan" svarar Andreas. Råttan bjuder oss på cigaretter och säger att han känner igen Andreas snygga kusin Miriam.

Går in på Bam Bam, dansar. Den hetaste tjejen som någonsin tittat på mig, tittar på mig. Och ler, flirtigt. Jag gör en realitycheck och tittar mig omkring, hmm det verkar stämma. Hon ler igen, dansar med någon kille som jag märker inte är hennes kille. Jag ler tillbaka. Sen gör jag inte ett skit. Hon tröttnar på att dansa och ställer sig med ryggen mot väggen, jag dansar vidare. Blä.

04.45: Går igenom grunderna för bra klubbmusik med Andreas "Det ska handla om att dansa och knulla" är vi båda överens om vid den här tidpunkten på dygnet.

Får några SMS:

"Ring XXX och knulla nu Kristoffer!"

"Fuck jag hamnade i en taxi på väg till Johanneberg. Det är väldigt underliga/trista människor här. Har de skumtomtar så dör jag av glädje"

Saturday, August 25, 2007

You find me in da club



Fuck, inte ikväll igen väl? Jasså är jag tråkig om jag inte hänger med? Jag har ju bara varit ute mån-ons-fre redan, men jag är förstås trist om jag inte går ut ikväll igen. jaja, så be t. Jag och Aussis great white shark ska idka tidelag. Nae, usch vad grovt.

I onsdags spelade mina vänner i bandet Shiloh på Sticky fingers. Klart att man ställer upp (och dricker öl). Vi åkte vidare till nefertiti på en klubb där folk såg ut som monster. Och otroligt nog blev hela vårt sällskap arbetarklass när en kille som sålde seglarkläder försökte bli vän med oss. Jag kallade mig Andrée, från Baergsjön. Ute med Tim (Linus) från hammarkullen (Majorna) och Anyerska (Linda) från Hjällbo (Linné).

Vita medelklassare som vi var transformerades i denne stackars seglarkilles närvaro till något han inte skulle kunna relatera till. Lite fult kanske, men roligt. (Ja Beta hade kusligt rätt)

Igår, fredag var jag på nån svartklubb. Eller "klubb" var väl att ta i. En industribyggnad, eller nej förlåt, uppfart? hade modelerats till något slags dansgolv. Ovanför golvet stod en halvnaken tjej och dansade i ett fönster. Inga moraliska betänkligheter här, men hela inramningen kändes bara sunkig. Självklart försökte jag ragga på två ännu-oförstörda 18-åringar (groupies till Shiloh). Det gick , som ni förmodligen redan räknat ut, åt helvete. Så är det alltid när man försöker konversera med barn.

"Berätta nåt roligt!" Sade en av flickorna till mig på fullaste allvar. Ursäkta? Berätta något roligt? Hon måste komma från en rik familj som anställt egen narr sedan navelsträngen klipptes, redo att underhålla den här lilla bortskämda princessan. Jag visste ju för övrigt att vad jag än betraktade som roligt skulle lillflickan inte förstå humorn i.
Jag hade glömt hur vidriga 18 åriga (snygga) nyss-tatt-studenten-tjejer-från-Kungsbacka kan vara. De är nästan lika outhärdliga som 18-åriga snubbar i samma liga.

Ikväll gör jag skiten igen. Rapport är härmed utlovad.

Thursday, August 2, 2007

Any given wednesday (luleklubbande, Bergman och vinnare i kaffetävlingen)



Så, jag är alltså tillbaka. Inte bara till bloggandet utan också i min hemstad Luleå. På semester. Luleå är i längden en dålig stad för mig. Kanske är den bra för någon annan. Vissa av människorna är snälla, andra sura. Mest av allt är det stadens tröga post-traumatiska effekt på mitt psyke jag inte orkar med. Men det mesta går att bedöva med droger:

Onsdagsklubben alltså. Som jag minns det... Så hängde vi i en penthouselägenhet nära stan. Trots att det inte var en enda tjej på festen så käkade vi ost & kex. Detta kombinerat med vårt snack om "räknande av kalorier" känns ju jääävligt 2007. Snart är vi precis lika fucked som tjejerna.

Att Luleå är för litet och inavlat finns det så mycket bevis på att det skulle fylla en bok, en sjukt tråkig bok.
T ex så passar det sig inte att ha sex med någon i staden, om denna någon skulle råka vara tjej vill säga. Luleå är troligtvis den kallaste, mest introverta och oraggigaste staden i världen (då har jag iofs aldrig varit ute i Pajala). Inte bara det, I princip alla tjejer som potentiella mål är: någon man känners lillasyster.

Det är nog egentligen inte särskilt konstigt. De flesta tjejer över 19 drar väl ut och reser innan de antingen flyttar till en storstad eller ut på landet med gymnasiekärleken för att starta ett nytt liv, med veckopendlande till LTU och Allsång på skansen som obligatiriskt "tisdagsmys". Således är de enda som går ut på de två uteställen staden erbjuder runt 18-19 och förmodligen någon stackars snubbes lillasyster.
Som tur är så har jag tagit med mig skamlösheten, den som sakteliga tar sig en cementerad plats i mitt hjärta, tillbaka till Norrbotten. Nuf said?

Min vän, vi kan kalla honom Mehmet(även känd som Henke) ville ha hjälp att svara på ett sms från en av hans många tjejer:

Mehmets sms: "Tja, läget?"
Tjejens svar, fem timmar senare: "Jodå, jobb och jobb och regn. Vad gör du ikväll?"

"Kristoffer, Vad ska jag svara?" Undrade Mehmet uppspelt. Så efter allt mitt sofierotaggade snack om att "The Game har inte svikit mig hitills!" författade jag vackra rader som jag trodde skulle få den här, för mig okända, kvinnan på fall:

"I mitt sinne är det sol iaf (smiley med solglasögon). Jag dricker ett gott vin med lite goda vänner. Vad sysslar du med stumpan? (flirtsmiley)"

Naturligtvis var jag inte vid mitt sinnes fulla bruk. Det där med "Stumpan" tog skruv och slutade i ett sms-svar av så pass helvetiska proportioner att jag inte tänker recitera det. Iofs så tyckte jag att jag var ganska trevligt bufflig. Mehmet fick ta konsekvenserna av detta, my bad.

Men vars var jag nu? JO just det, onsdagsklubben: Alla gick förbi vakterna utan att behöva visa något leg. Alla gick förbi kassan utan att betala. I min dimma följde jag flocken och det underliga är att det bara var jag som blev hämtad tillbaka till kassan för att betala.

Något lite Lynchskumt har hänt i Luleå sen jag var hemma sist. En trend bland alla snubbar verkar vara en modehybrid mellan gammeldags hänglsemode och Hiphop. Kul att någon tar nya initiativ naturligtvis, Men hade jag jobbat för Vice är det inte i "Do" kolumnen jag placerat den här stilen. Kalla mig konservativ då, det är helt enkelt för uppstyrt för min smak. jag gillar ju att hiphoppen blandas med andra musikstilar som den gjort med RnB och nu senast med dansmusiken. så om du vill att hiphop borde ligga lite närmare chalmersoverallen än Compton kanske detta är något för dig att haka på.

Trots semipubertala utrop från DJ-båset om "Ye ye! give it up for DJ Deliriouuuuus!" Så kom klubben ändå igång rätt bra tack vare lite Daft Punk, otippat nog. Jag trodde inte att Luleå lyssnat på någon annan dansmusik än dancehall på fem år, så jag blev imponerad. Men inte längre än tills jag hörde: "Seana paul, shake that ting, miss annabella..." Snabbt var ordningen återställd.

Lösryckta händelser:

En mörk tjej, som hämtad från grundskolans senare år, frågade om jag ville ha "en sexig dans"?

Jag gömmer min tröja bakom en soffa för att slippa betala garderoben, tröjan är väldigt nedblött av regnet när jag hämtar den. Serves me right, snål som jag är.

Jag ser mitt exex och hälsar jätteglatt. Blir dissad och får förklarat för mig att hon inte alls är mitt exex och dessutom jävligt trött på att höra hur lika de är.

En kille säger: "Du är fan my man asså!"



- vem e du?
- Ja e döden.
- Har du kommit för att hämta mig?

Ingmar Bergman är död, det är en stor grej, men kanske inte SÅ stor. Medierna kan nog nästan tacka för dödsfallet så mycket som de skriver om honom under sommartorkan. Aftonbladet hade en fin bilaga i tisdags, dagen efter att han officiellt tagit ner skylten. Längst ner på sidorna hade de bett hans vänner och kända filmare kommentera Bergman. min favorit var Lars Von Trier:

"Jag har alltid känt en stark koppling till familjen Bergman och jag är glad att Ingmar behandlade mig precis som sina andra barn: helt utan intresse"
(Ungefärligt citat)

Fan vad syrligt det här lät då. Jag gillar Bergman, han var ett jävla geni. Men det är inte cool att neglecta Lars von Trier.

Men skit i det nu!
Vinnaren i Kaffe/handmålat porträtt tävlingen är: Signaturen "Andreas". Med Motiveringen: (Om jag hinner först, innebär det att jag vann med automatik?)

Ja, klart att den som är först vinner, precis som i alla sporter. Dessutom Är jag inte hundra på vem denne Andreas är vilket gör det hela lite extra spännande. Ni andra skrev jättefint också, Särskilt Maddin och Anna. Ni hade kanske vunnit om ni bara varit lite snabbare. Så Andreas, den 9:e är jag tillbaka i Gbg, när vill du ha ditt kaffe?

PS. Idag är min vän Petter Granberg (Park Hotell) i NSD, intervjuad av min chef Nils Johansson. Det blev rätt trevligt tycker jag. Läs allt här.

Thursday, July 5, 2007

Glory Hole, # 2



Torsdag är torsdag, och torsdag är bra. Om man dansar så att svetten sprutar på en båt i Göteborg. Kvällens förspel slarvade igång hos en popluggs-spelar-i-ett-emo-hardcore-band-Staffan. En Mycket trevlig butikschef på Carlingsfemman som lät oss röka i köksfönstret och hade en tidning med en Slayer på omslaget i hyllan brevid sin toalett. han skrattade mycket, visade underhållande bilder, charmade oss. Och bjöd på öl.

Allt var bra, vi drack Minttu, alltså den fulsnygga spriten som ger en andedräkt likvärdig den man får av att ha tugga jenka.

Glorybåten var fint pimpad som vanligt, och ljudet var så sjukt jävla högt att jag höll på att dö. Men det var nice. Jag dansade, dansade, dansade. Jag rökte, jag tiggde cigg, Jag fick ögonkontakt med en tjej som dissat mig förra torsdagen. ...Then I danced some more.

GloryHole har 20-årsgräns och jag njöt därför speciellt när jag såg en 18-årig klubbredaktör studsa omkring och blåsa i en visselpipa när klockan var stängningsdags.

En av mina vänner fick åka hem med en tjej, en annan vän som heter Henrik fick hångla (han tyckte att det var x-tra cool att tjejen var "neger"). Jag själv fick många fina intryck och en kebabrulle i mitt sköte.

Nästa Torsdag spelar The Touch på båten. Det blir nog fint.

Bonus. kvällen citat:

"Tänk dig hur många som har knullat till den här låten" - Henrik, som tyvärr inte fick med sig sin tjej hem och blev tungen att sova på min madrass.

(Det var "Baker Street 1977" med Gerry Rafferty.)

Thursday, June 28, 2007

Glory Boat



Linus erbjöds gratisbiljetter till Accelerator men dissade dem för att komma och dricka öl med mig. Mycket snäll man.
Vi drog till Glory-Boaten och träffade Glory-Lina, hon såg oss längst bak i kön och bara:

Lina: - Gå förbi kön. Säg att ni står på listan!
Jag: - Ah grymt, men vad ska vi säga för namn?
Lina: - Äääh men säg bara nåt, eller säg Jesper +1.

Så vi valsar förbi den uppskattningsvis 25 minuter långa kön...

Jag: - Hej , vi står på listan. Jesper + 1
Vakt: Jaja, välkomna. Öhj! Har du leg förresten?
Vakten sneglar på mitt leg där jag för ungefär 5 år sedan skrivit min barnsliga autograf med "Kristoffer Viita".
Vakt: Välkommen.

DJ Mehdi och Krazy Fiesta gav mig nästan tinnitus och jag svettades "som i en boxningsring".
Det var väldigt fint. Fredag och Lördag kan dra åt helvete from now on. Torsdag är "det nya".


PS. Henrik Berggren var ute i svängen som vanligt, ikväll mästrandes en vit fiskarhatt.

Frid!

Monday, March 26, 2007

Weekend at Bernies

Eftersom det är måndag tänkte jag avlägga lite helgrapport också. Fy helvete vad stelt det där lät, disgusting...

Fredag: Min vän Linus (se bild nedan) skulle ha lite häng med sitt jobb Carlings på fredagskvällen. Så jag fick följa med som Joker/bihang/whatever. Innan vi drog till personalhänget så hälsade vi på Phil Gates i Johanneberg som också han jobbar på Carlings med Linus. Där "knäckte vi ett par bira" och såg som sig bör på några Youtubeklipp. Bland annat nån sjuk snubbe som recenserar gamla spel i sin blog. Alltså tröttare människa har jag nog aldrig hört. Han babblade på om sitt jävla spel och typ "Man ska krocka med de här havsdjuren och om man gör det så låter de "Eh!" eller "Uh!" Om någon vet var man kan hitta den killens videos så blir jag glad!

Vi bouncade till Manãna i kungshöjd och käkade tapas och drack en massa öl. Jag hade det faktiskt helt sjukt trevligt, sådär oförskämt gott mådde jag. Maten var så jävla god och människorna var mycket trevliga. Framförallt Philip och de två Linusarna som liksom var den bestående uppsättningen för kvällen. Och Flottigare meny har då knappast skådats: Typ Kryddiga köttbullar i fet pastasås, marinerade kycklingspett och Tortillas som jag dränkte i en dip gjord på smör och ost. Göttigt. När vi grisat klart på Manãna och Philip bestämt sig för att inte beställa en klocka för 1200 spänn från NY så drog vi vidare till uppåt framåt. En vacker kvinna tog våra jackor och vi köpte fler öl. På uppåt träffade vi en massa jokrar som Philip kände, killen känner ju fan halva stan verkar det som, och alla är supertrevliga, och alla är musiker. Skitkonstigt egentligen, jag som fått för mig at musiker ska vara dryga as som inte är ett dugg ödmjuka men det kanske inte gäller i GBG? Hur som helst så babblade vi på b la om en väldigt underlig tjej som inte verkar ha använt en tv sen hon föddes eftersom hon är helt ren från popkulturella intryck, högst märkligt. Även Nils Wallin var på tapeten och berömdes i sin frånvaro för sina balls att vara kontroversiell i många lägen.
Efter Uppåt tyckte Göteborgaren Philip att jag hade en så rolig dialekt när jag blev full. Han menade att jag bredde på min norrländska ganska saftigt och tyckte att det var skitkul hur jag betonade "Roskilde". så resten av kvällen gick han omkring och härjade om "JOOOO, JO! rOOskilÄÄ".

Sen drog vi till Nef och fick kaffe i kön, gott. Inne på klubben var det som vanligt på The EYE, dvs snuskig Housemusik. Jag och Linus köpte de två största ölflaskor vi kunde hitta, "Kingfisher" a 0,66 l och stod med dem som varsin enorm penisatrapp och spanade på alla tjejer dansa till den snuskiga musiken. En väldigt vacker tjej som jag har för mig hette Sofia kom faktiskt fram till oss tre snubbar och började prata där vi stod med våra Penisförlängare. Det visade sig dock att hon var mest intresserad av Philip, den ende med flickvän och skägg (Och som inte hade en kingfisher i handen). Fråga: Luktar singelkillar på ett särskilt oattraktivt sätt eller? Nae det var förmodligen Philips mycket attraktiva skägg som gjorde susen. Men sedan försvann hon även från Philip och vi blev alla lite småförälskade i "hon som slapp undan".

I kön till toaletten (Obs lägg märke till att det var KÖ till TOALETTEN men att pissoaren var TOM) så Bröt vakterna upp dörren till toaletten. Där inne stod två välklädda herrar med en liten påse vitt pulver som de höll på att förtära. "Polisgrepp" och pinsam utgång för de två snubbarna. En kille kommenterar expertmässigt: "Men vafaaan, hur dum får man vara eller?". Well... Var skulle de annars ha knarkat? I baren?

Efter Nef åker jag och Linus hem och sover, så här ser Linus ut på morgonen på lördagen:

Lördag: Jag vaknar efter fem timmars sömn och får en snilleblixt att slänga igång "När mörkret faller", svensk film om hedersmord, mycket bra frukostteve, Linus sover sig igenom alla skrik och ångestattacker. Senare handlar vi Pizza och glassar i solen, fucking sweet med 16 graders värme. Hänger runt på stan, dräller och drar,träffar en tjej, och en kille och en hund, trevligt.
På kvällen drar vi förbi Carros hemmafest en sväng och drar sedan till Kellys för ett par öl. I baren sitter en snubbe som är så sjuukt packad men ändå stilig och välfriserad (han har även på sig en scarf av kvinnomodell). Killen försöker beställa öl med sitt hundrakort, men han får en vatten för det priset. Han bryr sig inte ett skit om sin omgivning, stirrar bara rakt in i väggen och drömmer sig bort. Han har blicken av en man som precis blivit dumpad, eller kanske mördat någon? Vi åker hem och sover igen, kollar på Clerks 2 på natten. Soft film, Linus påstår att ettan är bättre. Jag håller inte med.


Söndag: Som lördag, fast utan öl och Kellys. Dvs solhäng. Dessutom lär Linus mig en ny rätt, Wokade grönsaker med nötter och nudlar plus Sweet chilisås, tar fem minuter att laga och smakar värsta gott!