Monday, September 22, 2008
Mobbaren på Malmö Universitet
Obs! Med anledning av den aktuella skolmassakern i Finland blir följande historia mindre humoristisk, kanske till och med lite obehaglig. Det finns dock ingen medveten koppling, då detta blogginlägg skrevs långt före händelsen.
Skolan har börjat igen. Chalmerister får studiemedlet att regna på den lokala strippklubben. Min B-uppsats om Neil Strauss senaste bok, Rules of the Game, är färdig. Nöjesguiden gör en back-to-school special... eeh...
Hur som, Det är en timing från ovan när jag får finbesök av en kulturvetare från Malmö som berättar en historia om rent våld i den akademiska högborgen. osannolikt och kanske sant:
***
Jag trodde fram tills just nyss att mobbning var något av en kollektiv sport. Ordet "mobb" är ju för det första ett ord som syftar på plural. Visst, det handlar ofta om en homogen, våldsam enhet med svaghetshatande anti-intellektuella. Ungefär som ett lag i fotboll utan boll, som ishockey med sin utvecklingsstördhet på 110% eller bara som i vilket omklädningsrum som helst: två slår den tredje tills det antingen skrammlar av pengar eller ylas av smärta.
Denna föreställning har till just nyss varit obestridd men är nu utmanad, av en man.
Det finns en mobbare på Malmö universitet. En mobbare. En Bully.
Ingen vet vad han heter, eller det är säkert flera som vet men...eh, ingen som jag snackat med. Hädanefter benämner jag honom i alla fall efter hans nationalitet: Ukrainarn.
Varje gång Ukrainarn kommer in i klassrummet blir det en jävligt obekväm tystnad. Som en ett airlock tömts och allt mod bara sugits ut. "Schoooof!" låter det så är alla helt jävla knäpptysta. Varför? Well, det började rätt oskyldigt. Ukrainarn fällde några krokben (sant!) och fick ögonen att vattnas på de villrådiga lärarstudenterna. Så småningom började han också knuffa in random människor han gick förbi i väggar och hörn.
Kallade folk töntar, rätt upp och ner, sådär som en true mobbare gör helt enkelt.
Ryktet säger att han satt på en lektion och räckte upp handen jättemånga gånger, bara för att rabbla citat ur kurslitteraturen. Läraren blev lite för irriterad (för sitt eget bästa) och sade åt Ukrainarn att han inte bara kunde citera boken, han måste applicera teorierna på rätt sätt. Ukrainarn blev då extremt upprörd och förklarade för läraren att han tänkte "döda honom i hans hem".
Läraren som studerat pedagogik för universitetsnivå var inte riktigt rustad för att bemöta den här typen av psykologiskt våld, något en högstadielärare kanske klarat av bättre. Detta ledde följaktligen till att Ukrainarn blev skickad till rektorn. Vad som hände inne hos rektorn är oklart men här en en dramatisering som jag själv anser vara minst lika realistisk som de Hasse Aro kastar på nattliga tittare i Efterlyst:
Ukrainarn kommer in på rektorsexpeditionen, han tar av sig kepsen och lägger den på skrivbordet framför sig. Trots att det finns en stol därinne så väljer han att stå upp. Det gör rektorn lite illa till mods.
Rektorn spänner ögonen i Ukrainarn, men klarar inte av att hålla kvar och försöker maskera sin osäkerhet genom att vanka av och an inne i det luftiga kontoret. Rektorn tittar ner i sina akademiska texter och samlar socialt mod ur gammal akademiskt prestige. Han börjar långsamt att försöka läxa opp Ukrainarn...
- Alltså, det här saknar motstycke. Har inte du förstått att du är på ett universitet och att det är väldigt allvarligt att du betett dig på det här viset?
Ukrainarn glor en stund den den manlige rektorn i ögonen. En kall hård blick. Sedan knyter han händerna och visar först upp den vänstra nävens knogar.
- Det här, det är ambulansen. säger han.
Sen visar han han sin högra knytnäve.
- Och det här... är kyrkogården. Nu åker vi.
Ukrainarn smäller till rektorn rätt över käkbenet utan att den ditills pondusprydde professorn ens hinner reagera. Glasögonen går i bitar och hamnar på golvet, tänderna gnisslar ihop sig, rektorn ger ifrån sig ett dovt läte av luftförlust innan han hukar sig över skrivbordet. Han har redan fått ett färskt knytnävsslag serverat i mellangärdet.
Ukrainarn avvaktar och låter sin motståndare hämta luft en stund.
- Slå tillbaka då! skriker han sen.
Rektorn bara flämtar efter luft där han ligger och dräller över sina egna doktorsavhandlingar. Han hostar blod och blir fullkomligt vettskrämd när han tittar upp med blodet i skägget och ser sin egna elev stå med vitnande knogar.
- S-s-snälla...
- Tänker du inte slå tillbaka alltså? Fattar du inte att det är här du måste göra ett val? Är du man eller mus?
- S-s-sluta
- Vad sa du? Kampsport eller ridsport? Vad är du?
- V-v-va?
- BÄRS OCH JÄRN ELLER MAMMAS BULLAR!?
***
Ja. Dialogen här ovan är förstås en grov dramatisering och har nog aldrig hänt i verkligheten.
Ryktet säger dock att Ukrainarn spöade rektorn, blev avstängd en månad, men återvände dagen efter beskedet och ställde sig på ett bord i skolmatsalen för att skrika att "rektorn är en fitta".
Min källa fick detta återberättat några timmar efter att det hade hänt.
En del säger att Ukrainarn går lärarprogrammet. Men man kan inte veta säkert.
Labels:
Bullying,
Lärarprogrammet,
Malmö,
Malmö Universitet,
Mobbning,
Ukraina
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Bra historia som du säkert skulle kunna utveckla till en bästsäljande roman, eller ännu en novell till din novellsamling.
Misshandel och våld mot tjänsteman blir man dock inte avstängd en månad för, till och med i Sverige är det fängelse som gäller då. De små detaljerna måste rättas till så historien blir mer trovärdig.
Post a Comment