Friday, April 11, 2008

Jägarna

Som ni vet finns det många fördomar om folket i Norrbottens glesbygd. En del stämmer inte. Men de flesta är faktiska underdrifter av en mycket värre sanning, något jag planerat att idag bevisa bortom mikroskopiskt litet tvivel.
Jag har använt mina journalistiska superpowers för att, till mina kära läsare, tillhandahålla ett genuint referat från vildmarksstyrelsens informationsbrev till ett mindre byasamhälle i djupaste BD. Jag har valt att hålla den specifika orten hemlig. Vad jag vill visa på är att det bakom alla småaktiga och inavlade påhopp ändå finns vänskap. Att det i glesbygden existerar kärleksfull förbrödring bakom även de hårdaste, grövsta och tjockaste tallar.
Precis som polisen Erik och tjuvjägaren Leif i filmen Jägarna handlar den här historien om två bröder. Olika är de, men konflikten har fört dem närmre varandra än de tidigare trodde möjligt.

Följande text är deras sanningssaga och alltså direkt saxad från brevet.
Som Brolle sade: Nu jävlar kör vi.


INFORMATION till markägare inom viltvårdsområdet.

Historisk återblick.

Området bildades i början av 1970-talet. Markägarna var vid den tiden bosatta på orten, men med tiden bland annat genom utflyttning skedde en nedgång i befolkningstalet och markägandet blev utspritt nästan över hela landet. Fler markägare har således blivit ”utsocknes”.
Sammanhållningen var god, jakten var trivsam, tills att en utkristallisering i ett grupptänkande började ta form.
Man började skilja på ortsbor och vissa utsocknes, och därmed skapades en grogrund för motsättningar, ett förhållande som gäller även idag.


Vi vill med dessa händelser redogöra för vissa saker som hänt.


Händelser att notera.

November 2003.

Under pågående älgjakt under ordinarie jaktledares ledning, uppmärksammas att Carl Reinholdtzon Belfrage och, enligt uppgift, Johan Wirfält, utan föregående anmälan och utan jaktledarens vetskap, bedrev älgjakt inom samma område. Carl Reinholdtzon hade med detta visat ett flagrant brott mot jaktsäkerheten då han på detta sätt äventyrat kamraternas trygghet i jakten. Jaktledaren avbröt omedelbart jakten.


September 2006.
När älgslakteriet skulle iordningsställas för älgjakten, upptäcktes att sex stycken döda ekorrar placerats ut på olika ställen i slakteriet. Kropparna var stadda i förruttnelse och slakteriet klorintvättades före användning. Den som utfört åtgärden hade tillgång till slakteriets andra nyckel.


Juni 2007.
Från Carl Reinholdtzon Belfrage samt Johan Wirfält inkommer en skrivelse där man i 11 punkter kommer med helt grundlösa påståenden om styrelsens arbete. Innehållet betecknas som ren smutskastning vilket påpekas under följande årsstämma.

Jatkstämman 2007.
I stämmans slutskede togs frågan om sektionsindelning upp. Johan och Carl delgavs styrelsens beslut. I högljudda ordalag yttrade Carl att han skulle bedriva jakt enligt
Kuivakangasmodell, d v s skjuta älg på sin mark inom området och att ”det skulle bli synd om dom som kom dit”. Wirfält och Belfrage lämnade stämman innan den avslutats och frågan om sektionsindelad jakt kunde därför inte vidare diskuteras.

Påföljande måndag sågades ett flertal jakttorn ned. Tornen var placerade på Wirfälts och Belfrages marker, men även torn på andras marker mötte samma öde.

Carl ingav besvär till länsstyrelsen över jaktstämmans beslut. Länsstyrelsen beslutade avvisa ärendet utan någon vidare åtgärd.

Extra jaktstämma den 18 oktober 2007.

...Vid stämman uppstod en viss förvirring vad gäller rösträtt där markägare i avtal givit jaktarrendatorn rösträtten på sina marker. Man hade dessutom fullmakt från en del markägare.
Under den extra stämman blev en medlem av Carl Reinholdtzon i höga ordalag beordrat att ”hålla käften”. Samma person yttrande därefter ”åk dit ni bor och jaga där”.






Vissa namn i texten är fingerade.

2 comments:

Ward said...

"...ett mindre byasamhälle i djupaste BD." Rätt upp i Henkan Berggren.

KV said...

Nej alltså, BD är en benämning för norrbottens län.