Thursday, April 10, 2008

Autism


I dagens tidning har jag en intervju med låtskrivaren och sångaren i det fina bandet Autisterna, den blev bra tycker jag.

Autism en diagnos, inte en sjukdom.

9 comments:

chops said...

Hehehe. Jag tycker Autisterna är skitbra och de är världens sötaste och snällaste, men att de "har varit gamla mods" är helt enkelt inte sant. Möjligen var de mods när de var yngre. Men inte var de gamla när de var det, inte då/ deras svenskafröken

chops said...

Det här är fö en kul gammal internetgrej som fallit bort: Att vara språkpolis. Hohohoho.

G Zebras said...

Hah, ja. De var väl snarare neo-mods eller nåt när de var yngre då. post-mods eller post-senmods Om man ska vara petnoga.

chops said...

Nu går jag i polemik med dig. Dan in Real Life är ju heeeelt suverän. Vad var det där för betyg?

Kristoffer Viita said...

Heelt suverän? Nä? Kan man göra annat än hata den där familjen med sina tusen "aktiviteter"?

Hata: Slutet när brorsan kör iväg med "den lite sämre, lösaktiga tjejen" vilket visar att han ju var en svin ändå. COME ON.

Hata: Everybody poops-skämtet

Hata: Anledningen till att Binoche attraherades av Carell var att han gjorde henne svartsjuk först.

Hata: När Carell tacklar ner Binoche i en fotbollsmatch och tittar henne i ögonen. Vad var det då? Nr 100 i ordningen som det hänt i en romcom? Fast det kanske är som icke-fungerande mobiler i en skräckfilm, ramla-och-titta-varandra djupt-i-ögonen grejen är regel.

Vad gillade du?

chops said...

Att det var en Romcom som faktiskt var roilig. Har inte sett någon sedan Killinggänget gjorde den där med Skäggaporna. Jag gillade hela upplägget, Jag kollade in den på IMDB och alla klagar på familjen, vafan, det är ju värsta Woody Allen-släkten bara. Diane Wiest är grym, alla är bra. Trovärdiga karaktärer som inte alls är så endimensionella som folk (du bl a) gör gällande. Jag gillar också duschscenen och döttrarna. Och Binoche är så grym när hon skrattar. Och Carell är, ja Carell, han är felfri i mina ögon. Som Will Ferrel i andras.
Fö så betdde det inte att broesan var ett svin på slutet: det betydde att det slutade lyckligt för alla. Skönt och tur tcker jag. Jag har inte så höga krav på rom coms.
Kom på en annan bra från senare år btw, den där med Adam Sandler och Winona Ryder. Den är ju också bra.
Den här var inte lika märkvärdig som exempelvis Wedding Singer, men helt i paritet med de bästa/värsta med Meg Ryan och/eller Tom Hanks.
Men det är en underlig genre. Jag tjöt flera gånger när jag såg filmen. Fast jag visste att det var ren och skär manipulation på min bekostnad.
Men hej, det är som med folköl. Man vet vad man får, och man tar det i brist på annat.

J said...

chops: What the... Den där med Adam Sandler och Winona Ryder (Mr. Deeds) Var inte den typ sämsta filmen man någonsin sett!?

Kristoffer Viita said...

Mr Deeds ja, Da fucks is up witcho man? Hehe.

Men folkölsliknelsen håller ändå. Och då kan man ju rent av hata folköl även om man måste dricka det ibland när systemet har stängt.

Och okej, Dushscenen gillade jag också.

Men annars liksom, roligt?

- Did you guys have fun?
- NOOO!

chops said...

J: Nej. T ex scenen när Sandler rusar lycklig genom New Yorknatten och vrålar "I love you New York!" och man hör en röst från typ ett fönster (utanför bild iaf)"Nobody cares!"
Det är sånt som bevisar att det är en bra film.