Monday, December 3, 2007

Arlabruden



Ni vet den där checka bruden i mjölkreklamen som ser sådär jävla tillfreds ut hela tiden? Nästan så nöjd som om hon precis återhämtat sig från en orgasm? Sedan har hon inget bättre för sig att slänga upp ett föl bakom nacken och börja prata om sina kossor på bondgården med ögon som riktigt lyser av harmoniskt engagemang.
I den nya reklamfilmen finns det dock inga kor. Istället står Elin (så heter hon) ensam och smeker sin höggravida mage i ett mörkt kök (för att täcka eventuella hudproblem?). Samtidigt pratar hon med bebisröst om barnet och sig själv på ett otäckt sätt.

Två saker som slår mig:

1. Arla vill visa att Elin är en riktig kvinna (eftersom hon är mamma).

2. Vad jag ser är dock något annat. Nämligen en tydlig association mellan Arlas ekologiska juvermjölk och kvinnlig bröstmjölk.
Arla har, genom att plocka bort kossan, kastat om rollerna helt. Konceptet med kossan föreställandes producent av mjölken med Elin som lugn och medveten konsument, är nu borta. Istället förvandlas Elin plötsligt till producent och alla vi andra... ja ni hajar.

6 comments:

Joel Josefsson said...

Men gör inte såhär! Nu blev jag äcklad istället..

KV said...

Verkligheten kan vara ganska äcklig.

Gordon said...

åååhh elinmjölk! äntligen i en välsorterad mataffär nära dig.

Olle said...

Det här var det sämsta jag läst från dig på väldigt länge (om man bortser från det där om 'Göteborgs starek man' då...)

Grejen med den första reklamen var ju att visa att bönder är precis så jävla tråkiga och svenniga som alla tror att de är. Nu fortsätter de detta med att visa att de kan få barn, precis som alla andra. Vad är grejen?

Jag ser framför mig en reklamsåpa, ica-style, där man i nästa episod får se tjejen och hennes man köra till ikea (i volvon) och inhandla en ny skinnsoffa...

Af Silfverfisk said...

Jag blev faktiskt en aning echaufferad på ett tämligen skamfullt vis av att läsa det här. Antagligen borde jag dra den enda rimliga slutsatsen av det, nämligen den att min amningstid måste ha varit starkt begränsad, och följa upp det med att byta julefriden mot en uppgörelse med min mor i äkta Norén-anda. Men den slutsatsen har dessvärre en dramatiskt averotiserande effekt på ovanstående bloggpost så jag väljer att förtränga och läsa om den några gånger till.

Kristoffer Viita said...

Intressant psykoanalys av dig själv här Af Silfverfisk, framförallt är jag rörd över att mina texter kan leda till den här typen av självrannsakan. Kanske är det inte jag som författare som ska använda loggen som terapi utan ni läsare?