1. "Eftersom jag skriver min B-uppsats om boken..."
2. "När jag satt och diskuterade The Game på en mexikansk restaurang i New York..."
Hmm vilken ska jag ta? Ettan är ju hyfsat informativ och så men visst har tvåan lite mer, hur ska jag säga, sex I sig?
Ja. Jag tar den.
När jag satt och diskuterade The Game på en mexikansk restaurang i New York med min vän Nils föddes en stilistisk bomb i min hjärna. Eller okej, om sanningen ska fram hade formuleringen legat där inne och brunnit som en lång stubintråd i några dagar. Gordon tyckte att han "Kunde förstå varför kvinnor finner det provocerande att det finns en sån där bok". Och jag kan inte annat än hålla med. Alla tror sig vara speciella och ingen vill köpa idén att det finns en manual för maktutövning som män kan praktisera på kvinnor.
Jag har ju skrivit om det här tidigare. och det verkar fortfarande vara så att boken är mest provocerande för dem som inte läst den.
Hur som helst kom jag under middagen fram till min stilistiska explosion: Om The Game är koranen så är jag åtminstone troende muslim. Detta förvandlar mig dock inte till en fundamentalist, terrorist eller ens någon som orkar bry sig om fastan, daglig bön och allt det där jobbiga. Jag har valt ut vissa teorier att ta till mig helt enkelt.
Just nu håller jag på att läsa bok nr 2: Rules of the Game. Och faktum är att jag tycker ganska mycket i boken är fucked. Ur både genusperspektiv samt det stora anspråket på vetenskapliga "sanningar" (med referenser i psykoanalysen och tveksamma evolutionsteorikopplingar). Men det ska förstås understrykas att den innehåller många cleana metoder för livsbejakande om man klarar av att bortse ifrån lite tveksamma passager. Lite som att skippa kapitlet om heligt krig i ovan nämnda religiösa skrift. Men äh. Allt det där är en B-uppsats in progress.
Det jag ville gnälla lite på är myten om manlig charm som t ex projiceras i Johanne Hildebrands krönika.
Det är ju så, att om en man läst sig till och tränat upp ett särskilt beteende, ja då är det något falskt. Oärligt. och om det handlar om interaktion med kvinnor: töntigt och Omanligt. Det odefinierade attributet "charm" är något män bara förväntas ha. Detta trots att kvinnor själva sväljer självhjälpsböcker som en annan gör dåligt 7-11kaffe. I en autentisk diskussion med två unga kvinnor jag känner uttryckte de frustration över hur värdelösa männen som raggat på dem kvällen innan varit.
- Alltså, de körde liksom "Hur är läget..." - bruden-i-baren-grejen!
och lite senare i samtalet:
- Ska det vara så svårt att gå fram till någon och bara säga: "Hej. Hur är läget?" (detta sagt med en ödmjuk till skillnad från slemmig ton).
Det logiska svaret på den frågan är naturligtvis: Eller så gör du ett move själv. Fuck...
Men det tänkte jag inte på, det kändes självklart för mig också. Att mannen (eller i det här fallet: fjanten) tar initiativet. Och att han borde gjort det med lite mer skills.
Men för att återgå till mina 2 cents om begreppet charm.: "Charm" är bullshit. Ingen föds med ett visst mått av humor, coolhet eller hotness, det är något man arbetar upp. Medvetet eller omedvetet men är i slutändan verktyg lika manipulativa som alla andra verksamma i sociala interaktioner. Om man nu insisterar på att det inte finns någonting mitt emellan charm och härskartekniker.
Tyvärr är inget av detta kvinnans fel. Patriarkatet är förstås den dumjävla institution som skapat föreställningar om att "en bra karl reder sig själv". Vilket nu förverkligas av folk väljer de sämre delarna ur självhjälps-Game-serien men indirekt också av dagens feminister som hånar alla dessa inövade metoder för sin brist på "äkthet".
Några vettiga raggningstips har jag aldrig fått direkt av en kvinna. Snarare har könsblandat umgänge hjälpt mig att bättre förstå konstruktionen "kvinna" (för nog är det väl en kontruktion som allt annat) och bli av med den där känslan av "annanhet" som inpräntats sedan dagis. Det är nog bättre att göra så än de här sektliknande comunityn som börjar formas i Sverige och som verkar ha behovet att se män som jägare och kvinnor som byten.
Här är två läxor från Neil Strauss som jag ändå gillar:
"The two biggest clichés in dating advice are:
1. Just be yourself
- should be: Be your best self.
2. Be Confident
- This is impossible without succes, so you have to learn how to have succes."
Jag höll på att dra till med slutklämmen "Allah Akhbar!" Men det hade ju förvrängt min faktiska ambivalens inför ämnet. Om jag nu måste dunka ner en fet avslutande oneliner, varför inte den här:
Intelligent, she should teach, and if so: I would be a nerd like screech.
14 comments:
haha! har du varit inne på charismatic revolutions sida? den är skiiitrolig. de skriver så jävla illa också. gymnasiet-style som bäst.
i vilket fall. jag tror vi delar syn på den här grejen. men hildebrand och fler som upplevt förändringen på krog och whatever har ändå rätt eftersom det ju praktiseras lika mycket av miffon som inte fattat egentligen, alternativt inte heller de läst boken utan bara sammanfattningen "förolämpa först/var dryg".
eller jag har inte läst den själv så varför pratar jag?
Haha jag vet. Den där sidan är helt flippad. Kolla inlägget jag har länkat till från ordet "terrorist". Det är fan det dummaste jag läst. För att inte tala om snubbens alias. "Xtreme." Jesus Christ.
han är ju 18 bast också, så lite ursäktad är han allt. de vuxna som skriver likadant är värre.
kanske. Förresten gjorde P1 ett jättebra reportage om Pick-up igår kallat "Kärlekens fältslag".
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?programID=909
Ett bra mycket bättre program än den där Hildebranddoftande artikelserien i SvD.
käre kristoffer, även om jag såklart är smickrad över att min och linneas konversation om tattiga raggningsförsök används som stoff i en överlag ganska briljant text måste jag ju poängtera en sak.
hade jag velat scora hade jag raggat själv. att jag provoceras av deras "hej ska du köpa öl"-försök handlar ju om att jag inte vill att dom ska prata med mig ALLS, och inte om att jag vill att dom ska vara smartare när dom gör det.
och jag står fortfarande fast vid att "hej hur är läget" är the way to go, och vid att om man vill ligga så ligger man oavsett vilken replik som används i försöket att initera detta liggande.
Åh tack, roligt att en så duktig skribent som du ger mig ett gott betyg.
Jag är också säker på att du klarar av att ragga bra själv, men tyvärr tror jag att du är ett lysande undantag från många andra kvinnor. Citatet är alltså inte riktat mot dig, utan bara en illustration för hur jag tror de flesta rent omedvetet resonerar.
Jag har förstås ingen empirisk data att backa upp mig på. Men jag har aldrig hört en man som lider av samma problem om man säger så.
Det är den här dubbelmoralen som stör mig. Att vara kvinna och ruttna på grisiga snubbar som inte kan bete sig är ju fine. Men att i samma andetag dissa dem som verkligen vill och försöker lära sig hur man gör är det inte.
T ex de som ska våga närma sig kvinnor igen efter att ha fått ett "Du kan gå nu" som killen i ovan länkade reportage fick.
Kvinnor har blivit tuffare, hårdare och tar för sig mer än någonsin, men de vill fortfarande ha män som "slår undan fötterna på dem". Vad förändrar de i så fall, om nu männen fortfarande måste visa sig som det starkaste könet?
jag tror nog faktiskt inte jag förstår vad du det är du ser som önskvärt scenario: att tjejer är snällare mot killar som 'vågar' ragga?
att kvinnor ställer högre krav på män och manligheten är ju inte på något sätt ett problem, annat än för de män som inte lever upp till de ställda kraven. och hur det skulle kunna vara något som är värt min medömkan kan jag faktiskt inte förstå.
jag vet inte hur ett önskvärt scenario skulle se ut. jag menade inte att kvinnor ska bli snällare mot dem som vågar, utan snarare våga själva. Som dig.
Varför ska kraven på manligheten vara högre ställda än de på kvinnligheten? Varför ska kvinnor skonas från att måsta ta initiativ? För att det är deras krav på manligheten att slippa det? Det var så jag menade.
jag har alltså ingen lösning eller utopiskt socialt scenario. Jag tycker bara att det är intressant att de här rörelserna kommit till nu. Det finns uppenbarligen ett fett behov av dem. De är kanske inte rätt väg att vandra direkt, men whye do the exist liksom?
Tjenare Kristoffer Viita.
Jag tyckte om din bloggpost om AchmedKarikatyrerna - på riktigt.
Jag blev väldigt imponerad av ditt sätt att skriva och även resonera på. Att du recenserar filmer i NSD säger att du är duktig på det du gör och det ökade intrycket jag fick av dig.
Tills jag till min stora besvikelse och faktiskt sorg insåg vilket stort faktafel du gjort.
När du länkat till min bloggpost under ordet "terrorist" och även när du skrev om den i kommentarer så kan jag inget annat göra än att gissa att du faktiskt aldrig läste klart hela texten.
Min gissning är att du läste det första och inte såg det ironiska i det och därmed hamnade i kategorin bland de som faktiskt trodde på den idioti som min bloggpost i början representera.
Och det är okej, jag var beredd på det när jag skrev den. Jag var beredd på att det skulle finnas folk med förutfattade meningar som inte skulle läsa igenom hela. Vad som gör mig ledsen är att jag till en början imponerades av dig, bara för att se att du inte gjort dina efterforskningar.
Så gör dig själv tjänsten och läs ut hela min bloggpost. (Länken är för din påminnelse: http://www.c-r.se/2008/04/25/10-steg-till-att-fa-till-det-ikvall/)
Mvh
- Alexander "Xtreeme".
åååh. Fan. Pinsaaamt. Jag ska direkt ta bort min slarviga miss.
Saken är att jag inte heller gillade SvDs reportageserie, som kändes nedsättande i sin ton. Nu framgick det inte riktigt i den här posten är jag rädd. Jag tycker fortfarande att pick-upkulturens största problem är presentationen av patenslösningar. Alltså att göra anspråk på vetenskap och "så här attraherar du kvinnor, garanterat" som ni i CR annonserar med.
Men jag tycker som sagt att det finns en hel del som är bra också, och mycket som (som sagt) är effekter av patriarkala strukurer. Pick-up känns som ett sätt att "gilla läget". Det är ojämställda kontruerade könsroller på krogen osv, och då kan man antingen försöka göra motstånd mot det eller helt enkelt gilla läget och lära sig hur man utnyttjar det. Och det är väl klart att det inte går att vandra omkring och "vilja" att saker ska vara annorlunda, om man ska ha nåt roligt alltså.
Vad tycker du om P1s dokumentär "kärlekens fältslag" Xtreeme?
Tjenare.
Tack, det gläder mig faktiskt :)
Jag har faktiskt inte lyssnat på den dokumentären, men har för mig att vissa i vårt team var med i en p1 dokumentär, är det den du syftar på? (annars kommer den nog att sändas snart)
Har du någon länk så lyssnar jag gärna på den.
För att svara på din fråga så håller jag med om det med patenslösningar och tycker det är skitlöjligt, speciellt om man någonstans presenterar en "steg-för-steg" guide i hur man får en kvinna i säng.
Vad jag däremot tror på är att attraktion är något universalt. De flesta killar kommer nästan alltid överens om vilka tjejer som är snygga och likaså gäller tjejer om killar. Sen finns det alltid vad man föredrar men en man som föredrar blondiner skulle inte kunna låta bli att attraheras av en råsnygg brunett.
Sättet att lära ut det på och sättet att ta till sig budskapet på och den "exakta" gemensamma faktorn är saker som jag tror att både du och jag tycker är löjliga att sätta patent på - då det troligen är en omöjlighet.
När det gäller "könsroller" inom raggning så är jag inte helt säker på hur ett "ideal" skulle vara. Då jag är inprintad i hur det är som det är idag och då jag forskat i varför det är som det är och kommit fram till någorlunda logiska förklaringar så är jag lite trångsynt i tanken om "hur det skulle kunna vara".
När du säger saker som ojämnställda så kanske du syftar på att tjejer är bitchiga och kalla samtidigt som de klagar på att män inte tar initiativ. Och jag håller med om att det kan tyckas vara orättvist för oss som "måste göra allt".
Men när man vänder på steken och tänker på alla rädslor en kvinna utsätts för, alla pinsamma försök till att bli uppraggad och hur utsatta dem är så finns det inget annat än att ha förståelse.
Människor har utvecklats från små organismer pga natural selection, dvs "survival of the fitest" och hur mycket jag än stör mig på att låta som Mystery så är det ändå sant,
om "getting laid" inte var en konkurrentsmässigt hård och nådfri process så skulle vi aldrig som en art kunna utvecklas till det bättre.
Och det kanske är mitt trångsynta sätt att se det på, jag vet inte. Är dock öppen för idéer.
Mvh
- Alexander
Den där dokumentären gick för typ två veckor sedan, så den borde finnas kvar här: http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?programid=909&artikel=2051949
Angående "survival of the fittest" och det där så måste jag säga t jag tror att det är bullshit. Visst var det möjligen så 10,000 BC men "De flesta killar kommer nästan alltid överens om vilka tjejer som är snygga och likaså gäller tjejer om killar." Har ju för det första skiftat från kultur till kultur och från tid till tid. Ett tag var det ju unga pojkar som gällde, ett tag var det feta kvinnor som var idealet. På 60-talet var det ju twiggymode och alla skulle se anorektiska ut. Om man nu bara ska tala om kroppar.
Poängen är att attraktion alltid sett olika ut beroende på kulturella processer.
Sen är jag ju av den queerteoritiska inställningen att allt är kontruerat. fan, till och med heterosexualiteten kan mycket väl vara en social och kulturell kontruktion.
min point merd det här inlägget är väl kanske inte att tjejer ska vara mindre bitchiga mot fjantar utan game. Snarare kan de försöka ta några egna initiativ och inte bara ställa krav hela fucking tiden. Det gör ju att man slår knut på sig själv. Vilket jag anser att Rules of the game är en bidragande faktor till. Alltså där handlar det ju om at till vansinne anpassa sig efter den kvinna man vill ligga med.
jag vet inte hur det är med dig, men jag skiter i hur en tjej ser ut om hon inte har något intressant att säga.
Vad jag menar är förstås at kvinnor gärna får ställa krav på manligheten, men inte på att få fortsätta vara passiva. - Jämställt ska ju fungera åt båda hållen.
Post a Comment