Know that Sean Penn written/directed/noveladapted/inspiredbytruestory/critically asstossed hikingtrip-movie?
I'm sure you've heard of it, it's starring that kid who fucked Jack Bauers daughter in The girl next door. They were even on Oprah promoting the film and she seemed to have ”lohooved it”.
I'm quite positive you've bumped into descriptions like ”life affirming”, ”celebrating the beauty of natures authenticity” or some equally pretentious bullshit? Yeah well, what it's really about is basically a spoiled twenty-something guy who can't cope with the real world and just takes off, into the wild.
This seems like a perfectly good solution if there'd been a huge draft for a nuclear war going down. However, Chris McCandless (played by Emile Hirsch. the fucker, remember?) does it because he feels trapped and unable to fulfill himself in todays urban and commercial ”society”. An environment where noone can call themselves happy in a real sense (the ones that do, are kidding themselves).
Young douche Chris then proceeds to disown his family, change his name to ”Alexander Supertramp” (da hell?) and sets his sights on Alaska, in search of a greater ”truth”.
Sean Penn said to the press a few months ago that he wanted to redefine the question ”what is the meaning of life” and that we instead should ask ourselves what the meaning of death is. (No, I'm not kidding.)
Penn also stated that people who give negative criticism (In general!) or call Chris an idiot only are jealous of his courage.
...Oooh-kay Sean, one question though, shouldn't you be sitting in a van smoking weed, ordering pizza to class or just carelessly pissing of Mr Hand? You see, saying ”you're just jealous!” might have worked at the age of 6 or in some drugdrenched haze, but adults get to criticize each other if they have different opinions. ”Courage” to do what exactly? Leave everyone who cares about you?
This film wouldn't be such a beerbong filled with mammuthjuice to consume if Sean Penn hadn't insisted on being so fanatically convinced of himself and of Mr Supertramps naive "bravery".
Here are two really interesting qoutes from the movie:
”I think careers are a 20th century invention and I don't want one.” - Chris tells an old man who's trying to talk him out of his trip.
What the fuck do you think your individualistic idea of fulfilling yourself by telling everyone to fuck off is? A good old medieval tradition? Written in the constitution? Oh, wait...
”The core of mans spirit comes from new experiences”
Sure, I'm all for meeting new people and going places I haven't been, experiencing DIFFERENT CULTURES.
Where did Chris go och who did he meet? He went on a really long campingtrip to an abandoned ”magic bus” and ate some bad weeds. Shit, even The Fresh Prince went camping in one episode. It's not a lifechanging experience.
Chris then hung out with some stoney (presumably retarded?) dreadlock-kids by a river, a couple of hippieboomers in a trailerpark, Vince Vaughn with a badly faked accent and finally some old man who cried and wanted to adopt him (Da Fuck!?).
Ayway, I don't have to leave all my possessions and put on a fugly beanie to hang out with a bunch of freaks. I just visit a musicfestivals every summer. But I can't say it's made me any smarter or realizing any greater ”truth” than that camping kills people everywhere.
I think you understand what I'm getting at here. Into the wild is nothing more than boomer propaganda, an forcefull attempt to remystify nature and with Sean Penn covering his ears like a baby unless someone tells him what he wants to hear.
Look, why didn't Chris just take a class in basic wildlife survival? Pherhaps he could've avoided death?
No way José. It wouldn't have been for reals, that's why. And that shit's courage. But I have to hand it to the guy, it takes a couple of blue balls of steel to pass up sweaty trailerparksex in the middle of nowheres with a sixteen year old supermodel.
22 comments:
Jag antar att Vice refuserade denna skit, fast man kan ju aldrig vara säker med Vice...
När slutade du korreläsa dina grejer? Förutom det riktigt hemska och repetitiva språket så kryllar texten av stavfel.
Sedan tycker jag det är trist att du kritiserar olika personer i en filmrecension då filmens karaktärer skiljer sig ganska starkt från de i boken (vilken i sig kan skilja sig från de verkliga, såklart). Filmen var verkligen dålig på att utveckla karaktärerna och förklara deras motivationer. Vissa skådisinsatser var dock bra, och fotot var ju snyggt, men det går ju inte att nämna i en recension ämnad för Vice...
Din "kritik" på min text är den mest okonstruktiva jag någonsin fått. Men att jag rört upp lite känslor tyder förstås på att jag skrivit något av värde.
Vet du en annan som "rörde upp lite känslor"? Idi Amin.
Bara skoja, bra text, men det är konstigt hur man anammar ett visst språkbruk när man skriver för exempelvis Vice. Jag vet, jag har gjort det själv.
Okej, det må vara, jag är ju trots allt ingen retoriker av rang. Ska se om jag kan förklara mig bättre... Det jag ogillar (förutom språket som används, och då menar jag inte engelska) är att du klagar på karaktärerna i en film som inte utvecklar sina karaktärer, man får ju aldrig lära känna dem, veta vad som driver dem etc.
Men alltså, kan det jag skrev verkligen vara den mest okonstruktiva kritik du fått? Får du inga hate mails? Stackare, jag kanske får styra ihop något...
Vore dock kul att läsa en recension skriven för NSD. Fast en bokrecension kanske vore ännu bättre.
jag gissar på att hon inte var supermodel i boken, eller verkligheten?
Chops: Hehe jojo, Den där tonen är tagen men dock ganska tacksam att använda när man är förbannad.
Olle: Ja, hatmailen lyser med sin frånvaro för tillfället, tyvärr får man väl säga. Tonen i texten står jag helhjärtat för och jag hade använt samma argument i en svensk recension. Att karaktärerna utvecklas dåligt tycker jag dessutom att jag belyser i och med at jag förklarar vilka pappfigurer till människor som Chris träffar.
Vad som är dåligt i texten i övrigt har jag fortfarande inte fått svar på. Den grabbiga tonen? Äh.
Anonym: Nä, det är en högst subjektiv reflektion.
1. Texten var otroligt repetitiv.
2. Gillade inte tonen och ordvalen.
Klarare än så blir det nog inte, och jag förväntar mig inte att du ska hålla med mig, eller ifall du gör det, anse att det (punkt 1) ligger texten i fatet.
En kul recension av en film som verkar fått oförtjänt mycket ros. Tycker hursomhelst att du prickar bra i ditt vice-språk. Och vi ska inte ens tala om Sean Penns totala brist på "skämtsinne"
Gräddnos: tack ska du ha gullis.
Olle:
1. det stavas "repetativ"
2. I så fall finns andra bloggar att läsa.
Det intressant är nte om du gillade eller inte, utan VARFÖR. Men vi kan ta det via ett annat forum om du vill.
1. Tack, då slipper jag gå och stava fel igen.
2. Det var det jag ville prata om igår, tar det nästa gång du är online.
Då var det ju bra att jag skrev varför jag inte gillade den.
Jag håller med om att språket inte alls är särskilt bra men själva tonen är passande nog för den redan tidigare nämnda tidningen. Dock borde kanske en engelskakurs eller liknande vara på sin plats, då det är uppenbara grammatiska och språkliga fel som tyvärr skapar förvirring och tröttsamhet för läsaren. Det är ju synd att det ska hindra läsaren från att orka läsa igenom hela artikeln. För det hände mig, jag orkar inte läsa alla meningar två gånger för att koppla sammanhanget så jag orkade nästan inte läsa allt. Jag vill se din nästa nivå, Viita!
Jag ser några komman på fel ställen. I övrigt fattar jag faktiskt inte vad som gör texten så svårläst. Annat än att den innehåller vissa referenser som inte förklaras. Men det är ju en del av charmen. Det känns dock jättetråkigt att folk väljer att koncentrera sig på att texten är dåligt skriven istället för vad den handlar om, vilket jag hellre haft en diskussion om. Iofs betyder ju detta helt enkelt att jag misslyckats någonstans.
Eller så är ni bara dumma i huvudet.
Det som nog försöktes sägas var väl snarare att också läsaren i det här fallet beklagar att en bra text faller på att det är för många stavfel och konstiga meningar. Det är väl egentligen konstruktiv kritik, om du vill och kan ta till dig det vill säga?
Frustrationen ligger förstås i att jag själv inte riktigt ser var felen ligger när någon annan uppenbarligen gör det utan att förklara var.
Vad tyckte du om Into the Wild egentligen, ANONYM? :)
jag tyckte den var rätt rolig K-Vii, även om den viceiga tonen såklart inte riktigt är min kopp chai-latte.
Tack Bundo, som vi vet är inte debatten om vilken "ton" man använder över. Jag minns någon som pratade om det där för inte så länge sedan...
Chai-latte är gay. Därför gillar jag den med apelsinsmak bäst.
Förstod inte först att det var en svensk som skrivit recensionen. Tycker att den var riktigt underhållande. Ska väl i det sammanhanget påpeka att jag gillar ironi och cynism. Det balanserar upp filmens pretto-stämpel.
Förstå mig rätt. Filmen var bra men bloggförfattarens sågning av filmen var minst lika bra. :-)
kände att jag tvungen att reda upp det här! det heter REPETITIV inte REPETATIV... thought you should know!
Glad att kunna underhålla Jens, kul att även nån som gillade Into the wild kan få ut något av en sån här text. Det är ytterligare ett bevis på att filmkritik inte bara är något så grått som "konsumentupplysning".
Anonym: Phuck! Nu skämmes jag. Ber om ursäkt till Olle för att jag lekte språkpolis, jag lovar inte inte göra det igen på minst några dagar.
Post a Comment