Bild från Gus van Sants Elephant.
Ursäkta den morbida ordvitsen, men jag har i en dryg vecka försökt få till en sjukt ångestframkallande tenta om några gamla gubbar som heter Barthes och Foucault. kände att jag behövde "lätta på trycket" lite. Men ett fult skämt kommer inte utan ett litet filmrelaterat mystips:
På fredag har nämligen Gus van santfilmen Paranoid Park svensk biopremiär och den är väldigt, väldigt bra.
PS. Såg någon förresten finalen av Pang i plugget? Det logiska slutet hade ju faktiskt varit om Screech till slut kanaliserade alla sina undertryckta aggressioner som ditills staplats på hög och endast fått små utlopp, typ genom yttringar av konstiga läten och diverse pajastricks. Om han liksom dök upp på skolan, i trench, för att sedan blåsa knäskålarna av både Zack och Albert.
Alltså, om man ska tänka rent realistiskt.
9 comments:
Schreech "på riktigt" är fattig och hemlös och samlar pengar till ett hus på nätet.
Shit, stackarn. Det sista jag läste om honom var att han gjort porrfilm som läckt på nätet.
Den ende i Saved by the bell som tog sig vidare i the biz borde väl vara den mörke killen som spelade Albert, han fick ju axla en musklig hunk i cykelsnutserien "Pacific Blue" där varje avsnitt hade samma utgångsläge. Tjejerna: "Do we have to pose as strippers again?"
Käre vän. Du är privilegierad då du introduceras till Roland Barthes' värld i dina unga år. En avundsvärd man, möjligtvis bortsett från bl.a. snobberiet och gossarna på rue de Rennes.
Anonym, mjo det är intressanta saker han har att säga. Jag är dock på en väldigt barnvänlig nivå av Barthes. Förstår liksom knappt hans böcker, utan måste läsa andra böcker som förklarar vad han skrivit hah.
Om du inte kräks så fort hans namn nämns (tentaångest kan göra en immun mot det mest uppenbart intressanta, även långt efteråt), så tror jag hans bok "Kärlekens samtal" är både lustfylld och, relativt, lättillgänglig läsning. Kan dessvärre inte verifiera det själv, den ligger på "skall läsa"-listan, men smaka på den här skarpa iakttagelesen: "..passionen till sitt väsen är skapt för att synas: MÄRK ATT JAG DÖLJER NÅGOT FÖR DIG, det är den aktiva paradox som jag måste lösa. Det måste på samma gång märkas och inte märkas: det måste märkas att jag inte vill visa det – det är det budskap som jag riktar till den andre." Nåja, det blev visst någonstans mitt mellan off-topic och ämnesrelaterat. Vi hörs. Jag känner din brevlåda och du känner mig som Anarko.
Anarko: Ja, det var fint. Som poetiskt och flytande Game. Du är alltid välkommen tillbaka.
http://imdb.com/name/nm0005485/
den enda som tog sig vidare?
Förövrigt så läckte screech det där bandet med mening.
Elizabeth Berkley har väl ändå tagit sig vidare hon med? Att hon enligt IMDB gjort 33 framträdanden EFTER (och trots) miserabla Showgirls måste väl ändå betyda att hon är flytande.
Post a Comment