Som nybliven litteraturkritiker (haha!) inser jag att Goodbye Zebras inte bara borde handla om film, musik och sofierofylla. jag har också möjligheten att babbla om skit man kan läsa.
En av två nya favoritbloggar jag hittat på kort tid heter esgieqroue och läses här.. Det är mestadels anekdoter, ibland maskerade som recensioner. Alltså blir det många snyggt långsökta referenser. Detta från en man med en extrem självdistans som ändå inte har några problem att (med all rätta) kritisera andra. Bloggen bevisar att man inte behöver överdriva skeenden eller snygga till omgivningen med smarta metaforer. vad som finns i verkligheten räcker, om man tajmar berättandet på rätt sätt.
Esgieqroue använder sig av ett visst mått bitterhet mot det täcka könet. Och han har, precis som jag själv, ett starkt hat mot den bröliga grabbighet som tydligast visar sig inom lagsport eller på charterresor. han är dock långt ifrån Ronnie Sandahl, som kan kännas lite väl svart för min egen smak. Esgieqroue har fattat att tragik+tid=komik.
Här är ett utdrag ur hans recension av Farväl Falkenberg:
"Det är en kille som har stoppat oss, och han vill veta varför jag tittade på honom. Han har blonderat, kortklippt hår, ring i ögonbrynet, blek hy och död blick. Och nu står han alltså en halvmeter ifrån mig och undrar: "Vaffö kolla du på mej?". Jag vet inte riktigt vad jag ska svara. "Männ vaffö kolla du på mej?" frågar han igen med sin revydialekt. "Ehh...jag tittade inte på dig?" försöker jag. Jonna gör även hon ett försök att reda upp situationen: "Snälla Sebbe, han tittade inte på dig, snälla? Det är min kompis det här, Sebbe, han kollade inte på dig...snälla?".
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment