The Reaping.
Regi: Stephen Hopkins.
Betyg: 1
Okej tänk dig följande scenario: Du är ett lite skräcksuktande filmfan som vet att flick/pojkvänen tycker att splatterfilmen Hostel 2 verkar lite för läskig/kvinnoförnedrande/politiskt inkorrekt. Men du är ändå sugen på något mörkare, något lite kramvänligt.
Så du säger ”Fine, vi ser den här vahetere The Reaping istället. Typ nå thrillerskräck om bibliska pester och grejs, den är ju i alla fall från 15 år jöh”.
Big mistake min vän. The Reaping är en bottenlös burk gamla degiga sömntabletter som stänker B istället för blodsmak. Ett korthus som bombar sig själv med scudmissiler.
Det hela börjar med att en liten stad i amerikanska södern drabbas av gamla testamentets pester. En sjö fylls av blod, grodor regnar från himlen, bölder bryter ut och well, du kan ju slå up resten.
Swank spelar här forskaren Katherine som skickas till den väldigt religiösa staden för att motbevisa detta övernaturliga struntprat. Vi har sett grejen tusen gånger förr. Hjälten ältar ”Men det måste finnas en vetenskaplig förklaring!” Vilket det så klart INTE gör, Katherine måste börja tro på de högre makterna om hon ska kunna bekämpa riktig ondska. Dvs. djävulsdyrkare som typ dyrkar djävulen bara för att ha något att göra. Ett mycket stort problem i filmen är just att det ges för lite bakgrund och för ointressant sådan gällande både karaktärer och historia till konflikten. Jag bryr mig inte om att Katherines familj dött. Jag känner inte henne. En präst ringer Katherine och droppar ”Du är i stor fara” innan hans kammare bränner honom inne. Jag känner honom inte, jag bryr mig inte.
De religiösa byborna utmålas visserligen på ett osmickrande sätt (feta rednecks med ”skjut först, fråga djävulen sen” tänk), men det är bara ett grepp filmen använder för att taffligt försöka snärja oss och sedan skicka oss till söndagsskolan. Damn, hela den här skiten är rätt gjord redan, och bättre många gånger. Så varför skulle jag eller någon annan bry sig nu?
Se hellre om Exorcisten eller någon schysst gammal Omenfilm, The Reaping är bara så pestigt trist. Jag undrar för övrigt varför filmen är från 15 år? Det enda obscena som skrämde mig var sheriffens svettiga panna. Fast ju färre som ser filmen desto bättre antar jag.
Recension publicerad i NSD 22/7 - 07.
No comments:
Post a Comment