Idag befann jag mig i ett slags landskap av kuber, där en skoninglös massa av mänsklig boskap armbågade sig fram. Folket bestod i majoritet av äldre damer, kufiska 35+ män i mcGordonjeans, långa vackra kulturtjejer med princessan Leiabullar i håret samt en och annan emo-unge. Miljön jag beskriver är naturligvis Bokmässan i Göteborg.
Mina vänner gick a-wall och köpte en sjukt mängd böcker. Eller tja, serier. Rogert, Black Holes och gud vet allt.
Själv kände jag mig jävligt 2007 och nöjde mig med boken på bilden ovan. Elin Alvemark, Tove Leffler, Johanna Koljonen, Daniel Möller och en klump andra duktiga kultur och debattskribenter (ett helt gäng från Arena) har skrivit en bok om "Hur vi delas upp och hur vi hör ihop".
Läste något om att den skulle bli "en ny fittstim". Lär bli mycket intressant det här.
(Officiellt släpp är 18 oktober, läs mer om boken här.)
Spottade Martin Kellermans bror Daniel som såg väldigt butter ut, såg Jan Guillou vinka och tacka för sig, Såg Joakim Lindenberg (Kapten Stofil) och han såg sjukt cool ut. Lång och gänglig med en massa pondus.
Såg Christer Fuglesang le sitt alliansaktiga leende.
Och apropå Fuglesang hade vi en plan om att kuppa lite när han pratade om sin bok "13 dygn i rymden". Vår idé gick ut på att när Fuglesang väl satt där och pratade om att "Bla bla bla det var helt otroligt att vara där uppe blabla, det var verkligen värt 14 år av mitt liv då jag fick offra allt och min fru har blivit tvingad till att ha samma dröm och mål som mig blabla... Då skulle jag ställa mig upp och bara "14 år Christer? var det verkligen värt det? Att få kasta lite frisbee och känna sig tyngdlös den där korta perioden? Det ska du veta, att jag har fan sett rymden på Tv och jag har känt mig viktlös i en badbasäng. Det är inte så värst coolt."
En annan av oss (lämpligt placerad några meter bort) skulle ställa sig upp, peka på mig och utbrista: "Han har ju rätt!". En tredje skulle börja klappa händerna.
Nu utförde vi ju aldrig planen då det hela bara var ett elakt skämt. För Christer var de 14 åren säkert väldigt viktiga och meningsfulla år av hans liv, det känner jag mig rätt säker på. Men man måste väl få skämta lite ändå?
1 comment:
NEJ!!!!!!!
Post a Comment